Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människor föredraga nu den friare formen för sitt samlif
såsom den sedligaste. Men till följd häraf ändras det
sjette budets innebörd, som varit den: att hvarje
könsförhållande hvilket uppstår utanför äktenskapet är
osedligt. Man gör redan sina erfarenheter i förbindelser
utanför äktenskapet; man söker nya former för
könslifvet; man sätter hela problemet under debatt! Släktet
befinner sig i detta afseende på upptäckternas område.
Man inser allt mer hur sammansatt, hur fullt af faror
för människans lycka hela könsförhållandet är. Man
gör ständigt nya iakttagelser, såväl i fråga om detta
förhållandes betydelse för individerna själfva som för
afkomman. Att småningom belysa detta kaos är det
för släktet framför allt viktiga, och litteraturen bör
därför i detta fall äga den största möjliga frihet – i
rak motsats till nutidens tendenser att inskränka denna
frihet.[1]
Hindret för en fri diskussion i detta ämne är
emellertid alltjämt det kristna betraktelsesättet af människans
tillblifvelse och hennes natur, hvars enda möjliga
höjning ur syndafallets följder sker genom tron på
Kristus. Ty med detta betraktelsesätt har äfven följt
den, genom kristendomen till västerlandet öfverförda,
åskådningen att allt med alstringen sammanhängande
var det orena, hvilket helst borde undertryckas, hvarom
icke så åtminstone höljas i tystnad och mörker. För
kristendomen har evighetslifvet, ej jordelifvet varit det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
