Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om de nutida uppfostrare hvilka ständigt föra orden
evolution, individualitet och naturliga anlag på
läpparna, men icke lyda de nya bud, på hvilka de tro.
De uppfostra alltjämt som om de ännu trodde på
människans naturliga fördärf, på den arfsynd, hvilken
endast kan tyglas, tämjas, nedtryckas, men icke
omvandlas, medan den nya tron innebär just Goethes
nyss anförda tanke: att nästan hvarje fel endast är ett
hårdt skal af hvilket fröet till en dygd är omslutet.
Äfven den nya tidens människor följa alltjämt vid
uppfostran den gamla medicinska regeln: »Ondt skall
med ondt fördrifvas», i stället för den nya metod,
inom hvilken icke läkemedel men hygien erhållit en
allt större betydelse!
Att lugnt och långsamt låta naturen hjälpa sig
själf och endast tillse att de omgifvande förhållandena
understödja naturens eget arbete, detta är uppfostran.
Jag har ännu aldrig sett en uppfostrad människa.
Jag har sett några uppälskade, en del uppdrifna,
många upptuktade — aldrig en uppfostrad! Hvarken
de hårdhändta eller lenhändta föräldrarna ana den
sanning, Carlyle uttryckt i satsen: att den ädla
genialitetens kännetecken är vilda, starka känslor, öfver hvilka
man äger ett järnhårdt herrevälde. ’Antingen söker
man utrota lidelserna eller försummar man lära barnet
herraväldet öfver dem.
Att undertrycka barnets eget väsen och öfverfylla
det med andras, detta är alltjämt det pedagogiska brott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
