Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 BARNETS ÅRHUNDRADE.
den nn lefvande, de nya begreppen äfven skola skapa
de nya formerna. Den nutida uppfostraren kan främja
denna nyskapelse genom att undanskaffa de vissna
lofven, hvilka ännu täcka de spirande lifsmöjligheterna.
Hemmen måste åter blifva hem för barnens
själar, ej endast för deras kroppar. Och för att sådana
hem skola kunna danas — och barnen sedan danas
af dem — måste barnen återgifvas åt hemmen. I
stället för att skolan och hemuppgifterna för skolan
nu taga den bästa delen af barnens lif, måste skolan,
erhålla den mindre delen af detta men hemmet
åter den större. På hemmet ankommer det då att
bruka den lediga tiden —■ såväl den dagliga som den
under ferierna –på ett sådant sätt, att det verkligen
förbinder barnen med hemmets lif och förbinder det
såväl genom plikter som fröjder. Först när barnen
återvinnas ’från skolan, gatan och fabriken at hemmen
och när mödrarna från utearbete eller världslif
återvinnas åt barnen, då skall en naturlig uppfostran i
Rousseaus och Spencers anda kunna bli
en’verklighet, en uppfostran genom hemlifvet för lifvet.
En sådan var den gammal-nordiska uppfostran.
Det var barnets omedelbara deltagande i de vuxnas
värf, i yerkliga arbeten och faror, hvilket gaf hållning,
enhetlighet, stil och styrka åt våra nordiska fäders
lif, där gossen var en man för sig redan vid 12 år!
Det är allt det enkom for barnen gjorda, den ängsliga
vaksamheten öfver alla deras tilltag, stödandet af alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
