Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
BARNETS ÅRHUNDRADE.
franska lär han af en teatertrupp; engelska af en
språkmästare ihop med fadern; italienska när han hör systern
undervisas i ämnet; matematik af en husets vän och
Goethe använder den genast: som yngre vid sina
papparbeten, som äldre vid sina arkitekturritningar. Han
utför sina skripta i form af en brefväxling på olika
språk mellan flera, i skilda land spridda syskon* och
han studerar ifrigt geografi i resebeskrifningar för att
kunna ge lokalfärg åt skildringarna! Han vandrar
omkring med fadern, lär sig iakttaga olika handtverk,
utföra små uppdrag o. s. v.
Men, invänder man, alla människor äro icke
snillen och det är just flertalet, de, som sakna afgjord
begåfning, hvilka behöfva skolan! Tror man då att
sambandet är tillfälligt mellan originaliteten och den
oregelbundna skolgången ?! Huru många originaliteters
urlakande har skolan icke på sitt skuldregister? Och
dessutom, äfven för dem, hvilka sakna originalitet,
är det ofvan anförda argumentet en bekräftelse på
bibelordet, att den, som intet hafver, honom skall
också fråntaget varda hvad han hafver: den, som
icke äger en utpräglad personlighet, nödgas nu i
skolan förlora den lilla han kan hafva!!
Den forna skolan med sitt plugg af ett fåtal
ämnen ; med sina ofta dåliga lärare — under hvilka man
kunde slöa eller skoja ■— med sin relativa enhetlig-
* Detta lyckliga uppslag för språkundervisning har nutiden
återfunnit i den s. k. kamratkorrespondensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
