Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMTIDENS SKOI A. 85
plantera vingårdar, där lärarna hade till uppgift »att
böja drufvorna till jämnhöjd med barnens läppar»,
i stället för att dessa nu få smaka kulturens must i
hundrafaldigad utspädning!
Skolan har endast ett stort mål: att göra sig själf
umbärlig, alt låta lifvet och lyckan ■— det vill bland
annat säga själfverksamheten — härska i systemets
och schemats ställe.
Ända ifrån »lekklassen» är barnet nu, som sagdt,
det under ömsom vreda, ömsom vänliga händer
till-danade ämnet! Ty äfven den mildaste, den
skenbart friaste metod verkar likformighet under samma
arbeten, samma intryck, samma ordningsregler, clag
efter dag, år efter år. Och som skolan dessutom
aldrig ordnar sin klassindelning efter barnets kynne
och anlag, utan efter deras ålder och insikter, blir
det ena barnet dömdt att uttråkas, att spilla oändligt
med tid under väntan på de andra.
Redan vid den allra första undervisningen gäller
det att bruka barnets själfiakttagelse och själfarbete
som uppfostringsmedel för barnet och som ledning
vid sin egen iakttagelse af detsamma.
Har denna iakttagelse varit djup, då framgår ej
ur denna några allmänna regler, utan idel enskilda
regler. Det ena barnet bör hafva läsning eller idrott
eller handarbete i helt olika proportioner mot det
andra; det ena bör tidigt, det andra sent komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
