Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 BARNETS ÅRHUNDRADE.
Så länge »skolan* anses representera en idé,
utgöra ett abstrakt begrepp, liksom »familjen», »staten»
o. s. v., så länge kommer den — alldeles som
familjen och staten — att förtrycka de densamma
tillhörande individerna. Först när man inser att »skolan»
lika litet som »familjen» och »staten» representerar
någon högre idé eller något större än just det antal
individer, hvaraf hon utgöres, och att hon — lika litet
som familjen eller staten — har någon annan »plikt»,
»rätt» eller »uppgift» än att skaffa hvar enda en af
dessa individer så mycket utveckling och lycka som
möjligt — först då kan det börja komma förnuft
i skolfrågan. Skolan blir då helt enkelt den andliga
matinrättning, där föräldrar och lärare uppgöra den
för hvart barn lämpliga spisordningen. Skolan bör
äga rätten att bestämma hvad den kan upptaga på
sin matsedel, men föräldrarna rätten att för sina barn
välja bland de af skolan upptagna andliga
näringsämnena.
Innan »allmänbildningens» fantom jagas bort ur
skolplaner och ur föräldrahufvuden, samt individens
bildning blir den realitet, som kommer i stället, skall
man fåfängt uppgöra reformplaner.
Men liksom vissa enkla grundämnen finnas i all
föda, finnas vissa enkla kunskapsämnen, som måste
ingå i all högre kunskap. Modersmålets läsande och
skrifvandc, de enklaste grunderna i räkning, geografi,
naturkunnighet och historia måste skolan kräfva som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
