Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKERNA MOT LÄSEBÖCKERNA. 179
verkligen göra intryck på dem, då måste den liksom
sagan vara full af lif, handling och öfverraskningar,
bred och naiv i framställningen, utan märkbara
afsikter. Alla barnböcker, af hvilka barn genom lifvet
behålla något minne och intryck, äro sådana som
åtminstone i ett eller annat afseende fyllt dessa villkor. De
öfriga täckas af andra intryck, men bli därför lika litet
oskadliggjorda, som arsenikhaltiga tapeter genom hur
många nya papperslager som helst! Man kan, i fråga
om barns humor, lätt förvissa sig genom ett prof.
Man må berätta barn den allra mest komiska
psykologiska barnanekdot, och från 99 af 100 skall man
på sin höjd få höra ett: »så rysligt dumt», medan
den enfaldiga ramsa, som framställer en situation,
kommer dem att storskratta af munterhet. Så långt
, jag följt med barnlitteraturen, har ingen bok vunnit
en så stor popularitet bland de små, som just
Barnkammarens bok, den illustrerade samlingen af de
enkla små barnvisor, hvilka fröjdat släkte efter släkte
af svenska barn.
Att barn ej känna tilldragning för det abstrakta
är också en af de gamla sanningarna, på hvars
riktighet sagoberättandet lämnar de bästa bevis. Alla,
om än så väl utklädda, dygder eller egenskaper röja
sig underbart snabbt för barnen som något »ledsamt».
För fabler ha barnen sällan tycke, minst af allt dock
för afhandlingar. Räfvens eller björnens uppträdande
i en saga eller i en verklig tilldragelse gör dem till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
