Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 BARNETS ÅRHUNDRADE.
sens sagor och Fänrik Ståls sägner likaså, och dock
tillhöra de alla den käraste och bästa
barndomsläsningen. Men sagans värld och lifsåskådning är
enhetlig; så är den ock i Fänrik Ståls Sägner, hos
Topelius och Andersen, och det är på den inre enheten
det först och främst beror, att barnen erhålla djupa,
klara, fortvarande intryck. Mycket kan en samlare
visserligen främja detta; vi hafva verkligen en svensk
läsebok, som ger oss enhetligt, ursprungligt och äkta
nordiskt innehåll, A. Hazelii Fosterländsk läsning. Den
har mig veterligt ej blifvit använd i någon skola och är
dock den enda nu befintliga, som där borde få plats,
ifall man med en läsebok vill främja ett helt
uppfostrande, icke blott ett undervisande syfte. Vi sakna
ännu en läsebok motsvarande hvad Topelius med Boken
om vårt land gifvit Finland. Men när vi erhållit en sådan,
borde vi sedan säga farväl åt alla andra läseböcker, med
hvilka skolundervisningen grundlägger svenska
språkets välläsning och kännedom om dess vitterhet. För
denna välläsnings skull offras i och med läseboken
de första lifsviktiga intrycken af barnens beröring
med böckernas värld, de så väsentligt bestämmande
första intrycken, med hvilka ingen bok sedan kan
täfla! Som det sker med svenskan, fortsattes det sedan
med de andra språken.
Hvad är följden i fråga om utveckling af detta
läsebokssystem, från sex till sexton års ålder?
Hvad är följden i allmänhet för karakterens ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
