Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖCKERNA MOT LÄSEBÖCKERNA. 187
i sin faders fotspår? — en undervisning, öfverlägsen
den nu som bättre ansedda däri, att den åtminstone
väckte något omedelbart, nämligen munterhet!
Men hade ens verkliga bildning förlorat på dessa
och liknande brister, hvilka tillhörde undervisningen
— särskildt kvinnoundervisningen — för, låt oss säga,
femtio, ja hundra år sedan? Den sistnämnda
tidpunkten ligger så långt borta, att den tillhör historien
— särskildt litteraturhistorien — och den kan lämna
svaret, i fråga om de kvinnor, hvilka då stodo på
höjden af sin tids bildning.
Hvad litteraturhistorien berättar oss härom är,
att i våra mormormödrars tid kvinnan öfvade ett
omätligt inflytande på vitterheten och konsten, icke
som producerande, men som läsande. Utan att ställa
fram sådana lysande gestalter som t. ex. de franska
salongernas ryktbara ledarinnor eller Rahel
Varn-hagen i Tyskland eller Kamma Rahbek i Danmark
— dessa vore stjärnor äfven för sin tidsålder — så
läsa vi i hvarje diktares biografi, i hvarje
litteraturskildring om kvinnor, hvilka varit diktarnes finaste
kritici och varmaste, mest lifgifvande publik. Vi hafva
nog själfva någon gång haft lyckan att råka någon
gammal dam, för hvars ortografi en nutida skolflicka
skulle rodna, ifall hon vore hennes dotterdotter. Men
denna gamla dam ägde, hvad få nutida skolflickor
erhålla: förmågan att läsa, att lefva i det lästa, att
bilda sig en egendomlig uppfattning af detsamma, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
