Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 BARNETS ÅRHUNDRADE.
ge personliga, själftänkta, friska omdömen därom och
en sådan lust att fördjupa sig däri, att vidlyftiga
utdrag gömdes i tjocka anteckningsböcker! Dessa gamla
damer hade icke läst läseböcker och icke fått
litteraturlektioner; de hade ej heller i allmänhet skrifvit krior.
Men de hade från barndomen umgåtts med verkligheter
inom litteraturen; utdragen därur hade de själfva
samlat; de hade icke förslöats af mångläseriets
brokiga virrvarr, utan fått fulla intryck, stundom af
betydligt sämre böcker än vi — men af hela böcker,
och ingen hade stoppat i dem färdiga omdömen öfver
dem. Och de hade sålunda fått mera äkta bildning
än en nutida flicka med sitt mångartade, men i de
flesta fall otillägnade kunskapsstoff, ty bildning är
tillägnelse och omsättning af stoffet. Jag vill icke få
tillbaka våra mormödrars uppfostran, utom just i
detta fall, att jag vill sätta böckerna i läseböckernas
ställe. Och helst då de riktiga böckerna,
mänsklighetens och framför allt vårt folks heligvordna skatter
af sång och saga, vishet och löje, och icke
barnböckerna. Ty nutidens barnboks-läsande skapar ett
annat ondt, själfreflexionens, den analyserande,
dådlösa själfbeskådningen, som fräter på karakteren —
hvilken danas stark af handlingar mer än af tankar
— och på litteraturen, hvilken lefver friskt af
personligheter mer än af stämningar. Med barnböcker
menar jag nutidens barnkammar- och skolhistorier, dem
barnen sedan på sina egna förhållanden tillämpa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
