Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 BARNETS ÅRHUNDRADE.
Denna förmåga att ständigt vinna nya värden — liksom
den vördnad för sanningen, »hvilken kommer en
människa att sträcka vapen inför henne så snart hon
inser den, vare sig hos en motståndare eller hos sig
själf, och som tvingar henne att ändra sin egen tanke»
— är i hög grad utmärkande för Montaigne själf.
Och han har djupt rätt i att anbefalla uppfostraren
att hos ungdomen odla dem båda. Ty dessa båda
egenskaper äro på det intellektuella området hvad
- vakenhet och redbarhet äro på det praktiska, men
mycket mer ovanliga på det förra än på det senare.
Det är alltid verklighctcr Montaigne anbefaller åt
barnen: »Man väljer ju för egen del hellre verkliga
fikon än målade: sålunda skall man också för barnen
sträfva efter de verkliga insikter, lifvet ger
framför-böckernas. Låt barnet mindre läsa upp sina-läxor
än utföra dem; låt det repetera dem i handling!
Tillvaron är nu idel prat och hälften af vårt lif går åt till
ordklyfverier, ordfogningar och dylikt kram! Förse
lärjungen rikligt med stoff — och orden skola komma
af sig själfva!» Latin och. grekiska köpas för dyrt,
säger Montaigne, ehuru han själf icke ville undvara
dem; därför att latinet i den grad blifvit hans
modersmål, att han brukade det t. o. m. omedvetet, att han
fullkomligt ägde det! Men all språkkunskap, hvilken
ej gör tillägnelsen af litteraturen till det väsentliga
målet, fann redan han förkastlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
