Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan stelnat och den öfriga kroppen nästan
så med. Kallsvetten sipprade utför
mästarens panna; han kände på sig, att han var
förlorad, och då han ej ville öfverlefva sitt
goda rykte, tog han den skarpslipade
knifven och ämnade stöta sig honom i bröstet,
när någon i detsamma höll hans arm
tillbaka.
Det var hans verkgesäll. Denne hade
redan troget utfört hvad som blifvit honom
uppdraget.
“Hvad gör du, mästare?“ sade han till
Elias.
Denne svarade intet, utan pekade på
den döende hästen. Då tog vår Herre
foten och höll honom till benet; genast
upphörde blodet att rinna, foten fastväxte vid
benet, och hästen sprang upp, frustande,
som om ingenting händt.
Elias såg förundrad på honom, tog
derpå en slägga, sönderslog sin stolta skylt
och sade ödmjukt till vår Herre: “Du är
mästaren och jag är din lärjunge.“
“Salige aro de, som sig förnedra, ty
de skola upphöéjde varda!“ svarade vår
Herre, med mild stämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
