Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja så“, sade kungen, “men det går
väl inte för sig, min vän, ty har har varit
si minga, som misslyckats; min dotter ar
lika sorgbunden, och jag vill icke störta
flera i förderfvet.“
Men ungersvennen menade att det nog
gick bra. Han hade si många gånger
lockat både förnämt och simpelt folk att
skratta, då han tjente som soldat och exercerade
urder korpral Stork.
Derefter ställde han sig på planen
under prinsessans fönster och exercerade rakt
på tok; men det hjelpte icke.
Konungadottern var trumpen och
allvarsam, som förut; hon smålog ej en gång.
Då togo de den stackars friaren och
skuro tre breda röda remmar af hans rygg
och skickade honom sedan samma väg, han
kommit.
När han väl var hemma och läkt, ville
den andra sonen ut. Denne var skolmästare
och en lustig figur. Han var bland annat
illa låghalt, så att han det ena ögonblicket
blef liten som en pyssling, men det andra
när han rätade på det färdiga benet, lång
som en jätte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
