Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då han kom till kungsgården och
sade att han ville ha prinsessan att skratta,
tyckte konungen, att det inte kunde vara
så orimligt. Skolmästaren var ju ganska
löjlig. “Men gud trösta dig, om du inte
får henne att skratta“, sade konungen; “vi
skära hredare remmar allt efter som” flere
försöka sig!“
Skolmästaren gick ut på gårdsplanen
och ställde sig under prinsessans fönster
samt härmade sju prester i predikande och
mässande och sju klockare i sjungande.
Kungen skrattade åt skolmästaren, så
han måste hålla sig i en grindstolpe, för att
icke trilla omkull; och prinsessan var nära
att dra på smilbandet, men straxt blef hon
lika tvär och butter igen, och då gick det
inte bättre för skolmästaren än det hade
| gått för hans äldre bror. De togo honom
och skuro tre breda remmar af hans rygg
och strödde salt i såren och skickade
honom tillbaka samma väg, han kommit.
Nu ville den yngste sonen åstad.
Honom kallade de askgräfvaren; annars hette
han ’Trulls. Men bröderna gjorde narr af
honom och visade honom sina sårade ryg¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
