Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1922 - Lund, David: Till frågan om minderåriga mordbränneres handlingsmotiv och uppfostringsbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
brandsanläggningar på landsbygden är det sannolikt, att Från rent
psykologiska synpunkter sett även andra orsaker kunna spela in t. ex.
isoleringen med dess rikligare tillfällen att mera ostört planera, grubbla över
och utföra den ifrågavarande hämndeakten.
De två speciella fall, som i inledningen till denna artikel åsyftats,
och vilka båda nog så ingående skildrats i pressen landet runt, varvid
de ifrågavarande unga 15’åriga pojkarna betecknats som pyromaner
torde i mer än ett avseende vara ägnade att illustrera, vad i det
föregående framhållits om de unga mordbrännarnes handlingsmotiv. Det
första fallet gäller en pojke, Gösta, som såväl i intellektuellt som i
psyk:skt avseende i övrigt kan sägas vara normal. Ej heller i kroppsligt
hänseende är han på något sätt undermålig, över huvud tagit torde han
kunna sägas vara en harmonisk, energisk och initiativrik pojke. Viskolahär
ej närmare ingå på den utförliga polisrapporten ang. hans
mordbrands-anläggningar i hemstaden, där han hade anställning på tryckeri. Gösta
anlade en morgon strax före kl. 7 eld i tryckerilokalen med påföljd, att
stora värden gingo förlorade. Vid polisförhöret med honom erkände
han efter ihärdigt nekande, att han anlagt såväl denna som ock en annan
eldsvåda strax förut, varvid en annan tryckeriofficin förstörts av elden.
1 polisrapporten meddelas, att „Gösta icke kunnat uppgiva annat motiv
till sitt handlingssätt vid här ifrågavarande tillfällen, än att han känt en
stark lust att se eld, och att han icke kunnat motstå frestelsen, när den
kommit på honom. Några brott av enahanda art hade han aldrig tidigare
förövat, men väl en eller annan gång något mindre betydande tillgrepp
i hemmet från fadern eller modern, varför han emellertid undgått
bestraffning".
Gösta intogs nu på ett mindre skyddshem men hotade att även tända
på detta hem. I anledning härav översändes han till en större, strängare
anstalt. Vid intagningen här hårt ansatt angående motivet till
eldsanlägg-n-ngarna meddelade han, att han velat vara den förste, som skulle från
något brandskåp allarmera brandkåren och härigenom erhålla den i
staden härför utfästa belöningen. Det hela hade dock misslyckats.
Gösta var ingen „pyroman" utan en alltför fantasirik, aktiv, okynnig
pojke, vilken icke borde behandlas på anstalt som på något sätt abnorm.
Hans missriktade vilja behövde fostras. En annan bçhandling skulle uten
tvivel ha gjort honom till en samhällsvådlig individ. Såväl pä anstalten
som efter utskrivningen härifrån har han ej försökt anlägga någon eld
annat än där eld bör anläggas, nämligen i spiseln, kaminen eller under
ångpannan.
Det andra fallet gäller en ävenledes 15-årig pojke, Bill, som torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
