Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA ALLMÄNNA BARNSKYDDSKONGRESSEN I GENÈVE 5
således ärligt och frikostigt tagit sig au moderns sak;
stormlöpningen hade lyckats.
En liten detalj må ännu omnämnas. Madame La Mazière,
Frankrike, uttryckte vid slutplenum sitt missnöje med den i programmet
använda termen fillc-mèrc », som hon med skäl fann nedsättande.
På fröken Lindhagens förslag beslöts att på franska införa det
svenska uttrycket «ogift moder under formen mère non mariée».
Sverige hade haft en god dag, i synnerhet som även
baranavårds-manna-institutionen i förbigående kom till tals och nogsamt
uppskattades. En detaljerad redogörelse för densamma hade dock
kongressen haft nytta av.
Danmarks och Finlands tur kom vid behandlingen av följande
fråga: Jämförelse mellan åtgärder, vidtagna i olika länder till
förman för hjälpbehövande fader- och moderlösa samt övergivna
barn. Första inledaren var fru Ester Ståhlberg, Finland, som fått
i uppdrag att redogöra för lagstiftnings- och praktiska åtgärder
på detta område i de nordiska länderna. Hon påvisade, hurusom
den enskilda familjevården har djupa rötter i nordiskt samhällsliv
och huru densamma på säreget och lyckligt sätt utvecklats i
Danmark tack vare de 40 Plejehjemsforeningers verksamhet.
Strävandena mot samma mai i Finland var ett försök att hos oss införa
det danska »systemet». Danmark behövde för övrigt icke någon
rekommendation; man kände gott till arbetet där. Men en rapport
om arbetet för de värnlösa i Danmark hade emellertid varit många
länder till fromma.
Diskussionen svall ut. Ämnet var ju högst aktuellt. De
ensamstående barnen hade många vänner.
Beslutet fick följande utseende:
1. Fader- och moderlösa samt övergivna barn lia samma
människovärde som andra minderåriga och ma på intet vis behandlas
sämre än dessa.*
«2a) Statsmyndigheterna böra direkte eller indirekte utöva
effektiv kontroll över samtliga barn, som uppfostras lios andra än
den egna fadern och den egna modern. Fosterbarn böra komma i
åtnjutande av läkarvård.»
b) Statens kontroll bör, fri från all formalism, lämna rum även
åt det privata initiativet.
3. I fråga om uppfostran av fader- och moderlösa samt
övergivna barn bör, i normala fall, enskild familjevård föredragas
samt i varje händelse barnen stå under läkaruppsikt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
