- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1928 /
98

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

BEUTEL NYBERG

gav den I’raest, under hvis Opsyn Jernbyrden skulde forrettes,
Haanden derpaa, og lovede at han vilde betale Ley er maal s Bøderne, om
hun kom oskad fra Jernet.» Fridgerdr fastade de sedvanliga tre
dygnen och bar järnet, men då »Thorkel syntes at hun havde faaet
Skade af Jernet, undslog han sig gandske for at betale Bøderne»
Ett ombud för modern, ett slags »barnavårdsman», utsågs således,
och den föregivna barnafadern lovar erlägga, visserligen ej
underhåll men böter. Och när modern påtagit sig Gudsdomen och all den
ångest och smärta, som därmed följde — blott för sin heders skull
— så vägrar fadern trots allt att erkänna barnet. Brännskadorna
hade »bevisat» lians oskuld, men moderns offer hade ingen
betydelse ... Tiderna voro hårda. Förhärdade voro kämparnas hjärtan.

Även ett annat fall omtalas, där en moder genom järnbörd
ådagalade sin sons betvivlade legitimitet. Det var Inga, moder till
Haagen. som sedermera blev konung i Norge. En dag efter primsången,
förtäljes i liaakonar Saga. bar kungens moder järnet den fastställda
tidsträckan, och det utföll för henne på bästa vis. Men, tillägger
Arnesen, »man seer lettelig — at det undertiden ikke er gaaet
aldeles gudelig og retsindig til med denne saa kaldte Guds Dorn».

Skulle icke historiska vittnesbörd giva skäl for antagandet, att
bruket av järnbörden som legitimationsmedel icke härstammar från
Norden, utan söderifrån hit överförts, kunde man redan av dess
främmande art sluta sig därtill. Det är en annan andes barn. I
ingen händelse — så förefaller det — är det befryndat med de
alivarligt sedliga, långt in i gångna tider rotade agnitions- och
legitimationsbruken av symbolisk karaktär.

*



Till utsättningen och legitimationen, såsom i sina äldsta former rent
hedniska sedvänjor, ansluter sig ännu ett tredje i barnets historia
viktigt bruk, nämligen »vattenösningen» eller dopet. I sin tidigaste
gestaltning vuxen, även denna, ur hednisk jord, har vattengjutningen
först i och genom kristendomen fått sin egentliga betydelse. Men
hedendomen har i dopets rituella utformning efterlämnat djupa och
intressanta spår; äldre tiders sinne för det bildlika uttrycket
förnekar sig icke heller här.

I detta sammanhang fängslas uppmärksamheten främst av dopets
öppet erkända karaktär av en andlig pånyttfödelse. I legitimations-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnungdom/1928/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free