Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV NYLIN
Allom är nu bekant, att spädbarnets bästa skydd och garanti für
gynnsam utveckling och hälsa är den naturliga uppfödningen — så var
förr långt ifrån fallet. Här har genom upplysning och uppfostran
samt återgång till mer ursprungliga former massor av barn i alla
kulturländer skonats från död och sjukdom. Detta är ett exempel
på. att vi äga möjligheter till förebyggande åtgärder.
Det moderna, mer innestängda och stillasittande kulturlivet gör,
att skolbarnet under sin uppväxt kommer mer bort från soi. luft och
lek än under primitivare förhållanden. En vuxen torde kunna utan
skada tolerera detta, men skolbarnet är statt i utveckling, dess
cell-byggnad består av yngre, känsligare celler, och här hämmar det sig
att kränka naturlagarna. Jag vill med detta icke förkasta den moderna
kulturen utan endast påvisa, att skolan satt barnen i en mot naturen
stridande press, som gör det nödvändigt för oss att ej glömma de
sunda levnadsprincipernas betydelse för hälsa och kraft, och att endast
själslig spis ej räcker till att dana ett kraftigt folk. Man bör ej
glömma, att skolan kräver mycket av barnets krafter och just därför
har skolan ej endast ansvar för att barnen få i sig det ftensum av
vetande, som skolstadgan föreskriver, utan skolan har ett ,betydande
ansvar även för deras hälsa.
Emerson i Amerika framhåller, att klena barn påträffas i 25—30 %
ej endast bland de fattiga utan oftare just i de s. k. bättre
samhällslagren. Han förklarar detta med, att här leva barnen visserligen
under mycket goda ekonomiska förhållanden, men hela deras fostran
sker under mer konstlade former, ofta med brist på sol och luft,
olämplig föda, preparerad efter kökskonstens alla principer, dålig
kontroll o. s. v. Även om Emerson överdriver, ligger det någon
sanning i allt detta. Vad jag skulle vilja framhålla är, att skolungdomens
hälsa ej är uteslutande ett ekonomiskt problem, utan ett
socialhygie-niskt, socialpedagogiskt problem av allra största vikt. — Hur skall
då något uträttas? Vägarna äro naturligtvis många, men en ibland
dem är densamma, som vi använt, när det gäller spädbarnet,
nämligen att tillämpa näringsfysiologien. Allt för välkänt är t. ex. den
först på senare år diskuterade frågan angående vitaminernas
betydelse. Och för närvarande diskuteras ju livligt tandrötans orsaker.
Isländaren var intill mitten av förra århundradet fri från tandröta.
Deras diet hade bestått av mjölk, fårkött, fisk och ägg av vilda
fåglar. Nu ha de en modern diet i vilken ingår säd, socker o. s. v.
och ha fått tandröta jämte andra degenerativa förändringar. Jag
vill med detta inte påstå, att tandrötans orsaker äro klarlagda, man
står i mångt och mycket ännu frågande, ett faktum kvarstår dock,
att tandrötan är allmänt utbredd bland kulturfolken i motsats till
naturfolken. Mc Collum tvekar ej att för sin del anse vår felaktiga
uppfödning under fosterlivet, spädbarnsåldern och barndomen) såsom
dess orsak. När man läser Mc Collums arbete över näringsläran,
kan man icke undgå att tycka, att hans slutsatser äro riktiga, även
om de ej vetenskapligt har kunnat bevisas, när det gäller människan.
Experimentellt har han kunnat bevisa, att brister i uppfödningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
