Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTERUNDERSÖKELSE AV TIDLIGERE SÆRSKOLEELEVER 43
en glassvegg og smaaörretten blev nu sluppet i runmiet ved siden av
gjeddens. Naar den nu forsökte aa innhente örretten rendte den
snuten mot glasveggen uten aa faa fatt i örretten. Efter diverse
gjenta-gelser o])hörte den aa jage örretten og da glasskilleveggen blev tatt
bort kunde örretten svömme uantastet omkring gjedden.
Herrick liar endog försökt aa dressere metemark. Han hadde et
T-formet rör som han lot metemark krype gjennem. Naar
metemar-ken kom til krysset kunde den ved aa krype ut den ene vei komme
ut i jord, men ved aa krype den ånnen vei stötte den paa en motstånd
av sandpapir. Sökte den aa forsere sig frem stötte den bak
motstånden paa to elektroder som gav den et elektrisk stöt.
Efter 200 krypeforsök lærte metemarken aa krype direkte den vei
som förte ut i jorden. Snudde Herrick saa röret om tok det kun
65 nye försök för metemarken hadde kert aa krype til den ånnen side.
Det synes altsaa aa være en bioligisk lov at organismer söker aa
ünngaa handlinger som er uhensiktsmessige, som medförer skadelige
fölger eller som förer til ulystoplevelser, selvom disse fölger av
hand-lingene ikke opnaar forestillingsmessig bevisthetskarakter. Dette
gjei-der ogsaa for handlinger som tilsikter aa tilfredsstille saa primære
behov som hunger, (eks. jagthunden som ikke rörer sin herres
jakt-utbytte selv om den er aldrig saa sulten.)
Det er paa den ånnen side en biologisk lov at organismer söker aa
foreta handlinger, hvorved behov tilfredsstilles. Jo mere
kompliceret organismerne blir desto flere behov dukker op. Og
tilfredsstillelsen av disse vil endog i mange tilfeller komme i interessemotsetning
innlbyrdes. F. ex. tilfredsstillelsen av de seksuelle behov vil ofte
van-skeliggjöre tilfredsstillelsen av de svakere betonete behov som:
næ-ringsoptagelse. tryghet o. s. v. Det brunstige dyr utsetter sig for farer
under elskovslegen og for menneskene gjelder: die Liebe erkaltet und
die Lieben erkälten sieh.
At vanedannelse her kan fore til at visse behov faar sterkere
motiv-dannende evne er paa det rene.
Naar sinkere under vanlig undervisning aldrig opnaar den
tilfredsstillelse som’ fölger av aa ha klart givne opgaver vil denne trang til
aa klare en opgave — la oss kalde den arbeidsglede — aldrig bli
ansporet. Omvendt vil sinkere som faar opgaver avpasset efter sine
evner faa ansporet sit behov til mere arbeidsglede. lo leugere tid en
saadan vanedannelse virker desto föleligere blir trangen til aa opnaa
arl>ei(lsglcde. Og derved er skapt et behov sonr maa utkoukurreres
naar behov som staar i strid dermed skal tilfredsstilles.
Den hensiktsniessige vanedannelse behöver ikke alene ta sikte paa
aa utvikle nye behov. Den kan ogsaa tilstrebe aa innöve de
reaksjo-ner som er gavnlige i social forstand: selvtukt. orden,
hensynsfuldhed paalidelighet og hindre at direkte skadelige reaksjoner fremkaldes,
saasom tilæ sin dige sinnereaksjoner paa erting og urimelige
avtraffel-ser. Den systematiske tilvenning til arbeidsglede, som ikke alene
l)e-tinges i at arbejdsopgaver löses, men at det utförte arbeide paaskjön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
