Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
EINAR GAUFFIN
uppgiften vanskligare, icke minst därför, att mycket av vad som i
denna fråga talats och skrivits och även prövats icke varit välbetänkt.
Vidare kan man icke alltid utan vidare överflytta vad som praktiserats
i ett land till ett annat land. Härvidlag måste man taga mycket stor
hänsyn till nationella lynnesdrag. Den amerikanska pedagogiska
litteraturen är rik på erfarenheter ifråga om den organisation för
ansvarskänslans väckande, som kallas självstyrelse. Oth jag hänvisar den
intresserade skolmannen till denna litteratur. Studerar han den med
tillbörlig urskillning, l>ör ban kunna avvinna detta studium stor
behållning. T Sverige stå vi i denna angelägenhet på begynnelsestadiet.
Dock ha erfarenheter gjorts, som torde kunna bli till nytta. Den
följande framställningen avser att redogöra för några erfarenheter, vunna
under åtskilliga års strävan att intressera ungdomen vid den skola,
vars föreståndare jag har äran vara, för hithörande spörsmål.
Jag vill då först upptaga problemetom elevernas s. k. »självstyrelse»,
eller elevernas övertagande av en del av ansvaret för ordningen och
disciplinen inom skolan. Ordet självstyrelse är icke särskilt lyckligt,
då det ju aldrig kan vara tal om, att eleverna själva skola »styra»
en skola. Men då ordet redan vunnit en viss hävd inom den
pedagogiska litteraturen må det bil>ehållas. Vid organiserandet av
självstyrelsen inom en skola böra följande synpunkter beaktas.
1. Man bör börja med de yngsta och mellanåldern. För elever i
en mera framskriden ålder ter sig lätt en sådan organisation såsom
barnslig. Deras kritiklusta, vilken ofta är en utväg att bemantla
blyghet inför något nytt och ovant, kan lätt kamma att kasta ett
skimmer av löje över det bela och därigenom äventyra bela företaget.
De yngsta däremot taga saken på allvar, genomföra sina mppgifter
plikttroget och sakligt och känna sig hedrade av att mottaga även ett
ringa förtroendeuppdrag. Allt eftersom de bliva äldre växa de bättre
in i 9jälvstyrelseidén, naturligtvis under förutsättning att ledningen
förstår att vidga uppgifterna och sätta större krav på elevernas
omdömesförmåga, och när de siälva en gång ha hunnit skolans högsta
klasser, blir självstyrelseorganisationen en helt naturlig form för det
kamratliga samlivet.
2. Självstyrelsen bör börja med klassen eller rättare klassrummet
såsom den sociala enheten. Det är inom dess begränsade ram som
eleverna skola inriktas på ordningens och disciplinens upprätthållande.
Från denna blygsamma början skall deras uppmärksamhet så
småningom inriktas på vad de såsom klass kunna uträtta i det större
skolsamhällets tjänst.
3. Ett klassråd av lämplig storlek Ibör utses, inom vilket varje
medlem har sin klart bestämda uppgift.
4. Man måste varna för en alltför stor apparat. En mångfald av
stadgar och förordningar är avgjort av ondo. Det skall vara få men
tydliga och klara bestämmelser. Pojkar äro ofta stora formalister,
som lätt kunna hänga tipp sig på någon obetydlig paragraf, hävda dess
förmenta riktighet eller oriktighet under ändlösa diskussioner, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
