- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1929 /
98

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

G. H. VON KOCH

råkade dessutom ut för den olägenheten, att såväl den fungerande
presidenten, dr. Pfeiffer från Schweiz, som generalsekreteraren, —
»själen i förbundet» — dr. Maquet av sjukdom voro förhindrade att
deltaga. Till ordförande vid mötet utsågs den rumänske läkaren och
ämbetsmannen dr. Gcorycs Bann. Den franske ryktbare läkaren,
professor Paul Boncour, var tyvärr ej heller i stånd att hitresa och
personligen redogöra för sina intressanta undersökningar om barnens
försummelse att besöka skolan. Även en annan omständighet
medverkade till att deltagandet ej blev så livligt som man hoppats.
Såsom det viktigaste överläggningsämnet hade man nämligen uppställt
nyssnämnda spörsmål om försummelse av barnens skolgång. Detta
ämne kunde för de nordiska länderna, Tyskland, Schweiz m. fl. stater,
erbjuda föga intresse, enär skolkningen är så litet förekommande,
att man knappt har anledning diskutera densamma. Så mycket större
betydelse har den emellertid för de romanska länderna, Spanien,
Frankrike, Italien, Belgien, och kanske allramest för Balkanländerna. Från
nästan samtliga dessa länder förelågo vid årsmötet utförliga
rapporter, innefattande statistik över skolkningen och medel att avhjälpa
densamma. I och för sig självt kan det ju vara intressant att veta
att i Spanien skollagens bristande tillämpning orsakas oftast av
faderns försummelse av sina försörjningsplikter eller av bristen å skolor
(!) ; och att som ett verksamt medel mot missförhållandet
rekommenderades att lämna poliser, som rapportera skolkande barn å gatorna,
lämpliga premier. Men för de nordiska länderna finns ju icke någon
anledning att syssla med ett problem, som där knappast existerar.

Det visade sig också, att förhållandena voro så himmelsvitt skilda i
de olika länderna, att det knappt fanns anledning att diskutera
frågan. Likväl torde det icke sakna betydelse, att den svenska
skolöverstyrelsens vid mötet framlagda rapport om de svenska förhållandena
— som visa vilket försvinnande fåtal barn som försumma skolan av
andra skäl än sjukdom — nu blir känd över hela den civiliserade
världen genom förbundets tidskrift.

Denna möjlighet för de nordiska länderna meel deras i allmänhet
avancerade barnavård att göra denna känd i andra länder, borde vara
ett manande skäl för dessa länder att deltaga i det internationella
barnavårdsarbetet. Ett annat skäl är att vi faktiskt i vissa avseenden
ha åtskilligt att lära av andra länder — jämför exempelvis vår
efterblivna ståndpunkt i fråga om vården av mor och barn före barnets
födelse!

Tyngdpunkten av Stockholmsmötet kom att ligga på ett helt annat
område än det som utgjorde det egentliga diskussionsämnet. Och
det är ingen förhävelse, när man påstår, att det var de fyra nordiska
ländernas inlägg, som tilldrogo sig det egentliga intresset.

Beträffande Sverige hölls sålunda tvenne bärande föredrag, det ena
av rektor Einar Gan ff in vid Lundsbergs skola om ungdomens
moraliska fostran (tryckt i denna tidskrifts förra häfte") och det andra av
rektor Arvid T. Pehrsson om utvecklingen av yrkesrådgivningen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnungdom/1929/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free