Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
BERTEL NYBERG
Redan denna ingress är synnerligen märklig. Riksfadern vänder
sig i första rummet till föräldrarna, påvisande att felet hos deras
barn, om vilka tydligen inlupit klagomål, i själva verket bottnar i deras
(föräldrarnas) egen försumlighet ocb i den vanskötsel i fråga om
ungdomen, till vilken de gjort sig skyldiga.
En sådan syn på saken ha vi knappast före honom bevittnat —
om icke i den berömda, av okänd författare kring början av
1300-talet sammanställda furstliga hustavlan »Um Styrilse Konunga ocli
Höfdingar, där det bland annat heter: »Ok ty är thet heder och ära
ok wis athäwe Konungom ok Höfdingom leta ok fa sinom har nom
godti ole witra tyklomeslara i thera upfödo — mästare, som sätta
barnen »t rökt ok göma, lära dygd ok wisdom ok g öm a thöm ok
wänia för allom osidom ok odygdelikom gärningom–-tör syn-
d cl i kan lifuad ok af ont ok orent sälskap•» Men här är det endast
villkorligt fråga om att konunga- och hövdingabarns fel kunna
härleda sig av dc höga fädernas försummelser, ifall dessa icke draga
försorg om goda tuktoniästare, d. v. s. uppfostrare. Gustav II Adolf
däremot låter i några kärnfulla ord förstå, vad Salzmann 200 år
senare i sin »Kräftbok» så kraftigt underströk, att föräldrarnas
van-värd av barnen är första steget till dessas vanrykt. Kungen fortsätter:
»Ihvarföre hafwe wij godt och lielsosampt funnet, at förmedelst
denne War Stadga skaffa häremot liötlicr. 1 så måtto at Wij här med
biude och befalle, at alle Wårc Undersåter ocb Borgare uti
Jön-kiöping som Pilte-Barn äge eller framdeles bekomme, al de dem sä
snart de sine 7 ähr upfylt hafwe, genast och utan ens kyllä ii haf tve ocli
sättie til en ährlig Konst eller Handwercke, som iire först:
Til Skolan, där at lära läsa och skrifwa och så framgent, at Staden
med sådant upsåt, at giöra sine Barn anten nyttig til GUDz
För-samblings eller Regementz tienst. Deremot Skolemästaren skal wara
plichtig Föräldrarne i tijd at underrätta eller swara Föräldrarna til
skadan.
Sedan til Räknekonsten. Bokhålleriet och redelig Kiopenskap. Eller
för det Tridie til något Handwerck och Embete.»
Begynnelsetidspunkten för sagda uppfostran och praktiska
utbildning utanför hemmet fastställes således här till den ganila klassiska
åldersgränsen 7 år. Tiggarordningen av 1642 framskjuter gränsen
fiir inträde i hantverk till 8 år. Men ännu märkligare är mängden
av praktiska övningar och ämnen, som i Gustav II Adolfs stadganden
för första gången i ett klart program uppställas; vi skulle väl närmast
kalla dessa ämnen bokföring, handelsundervisning, slöjd- och
yrkes-lära. De ostyriga och lata ungdomarna böra således i stället för
sedvanligt straff fä undervisning, antingen rent teoretisk i dc tre gängse
skolfacken, läsning, skrivning och räkning, eller i praktisk riktning.
Detta är ju på sätt och vis den napoleonska principen anteciperad
200 år tidigare!
Det allra märkvärdigaste är emellertid, att detta system införes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
