- Project Runeberg -  Barometern 1861 /
7

(1861) Author: Christoffer Anders Ernst Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

vändt från sitt sommarlif eller från resor åt närmare och
fjermare håll, och theatrarne äro stängda likasom slottet
och det hertigliga palatset, med ett ord, saisonen är ännu
icke börjad. Det är sannt, jag kunde väl berätta for er
om Interimsregeringen, som lyste och försvann, eller om
konungens resa till Frankrike och England, om den
skandinaviska frågan på europeiska politikens dagordning, om
de franska bladens artiklar, sednast Patrie’s, öfver edert
eget land m. m. Men om allt detta har ni säkert redan
sjelf läst i de utländska bladen och ännu känna vi här icke
mera och annat än hvad som stått i dem. Med kungens
hemkomst —- ban anlände för några dagar sedan till
hufvudstaden och for genast ut lill Ulriksdal — torde väl
småningom något närmare om resan och dess resultat bli
kunnigt. När allt går omkring ser ni kanske också helst alt
jag ej behandlar politiken. Ni vet, politik är detsamma
för män som kärlek för qvinnor: det farligaste ämnet att
sysselsätta sig med. Och likväl, kan man fråga, hvad vore
till slut mannen och qvinnan utan dem? Hvad vore den
skönaste qvinna, om ej kärlek strålade ur hennes ögon,
och hvad vore mannen om han vore likgiltig för sitt lands
politiska förhållanden? De voro blott skalet af menniska,
ulan inre kärna. Man kan äfven säga, att kärlek och
politik i botten äro samma sak, blott alt den förra har mera
afseende på den enskilda menniskan, men den sednare på
menskligheten i stort, på fosterlandet, ja bela verlden, om
ni så vill. Först när ett folk vaknat lill politiskt
medvetande, kan man säga, att dess sedliga känsla trädt i
verksamhet, först när––

„Tralala lalala lalala-la-la,

Må ingen detta illa ta".

Det är sången inne i salongen, som tränger hit in
och räddar med ens både er och mig från alla vidare
politiska vidlyftigheter. Det afbrott, den åstadkommit i
min tankegång, kommer äfven att erinra mig, att qvällen
redan är långt framskriden och att det alltså kan vara tid
på att nedlägga pennan. Man har i salen tändt på en
brasa i den gammaldagsspiseln och eldskenet flammar
fantastiskt kring väggar och möbler. Så varmt det var på
förmiddagen, blåser det nu ganska häftigt och kyligt
derute, erinrande om att hösten redan är inne. Nästa bref
blir derföre troligen från staden, der man också redan
rustar sig att i varma bon taga emot samtliga soinmarfoglarne,
när de jagas in af regnet och blåsten. Redan i nästa vecka
ämnar kongl, theatern öppna sina portar och de öfriga
följa snart exemplet. Om en fjorton dagar alltså kan man
antaga att Stockholmslivet åter inträdt i sina gamla vanor.
Till dess farväl. E.

Vara och icke vara.

Humoristiska paralleler.

(Efter tyskan).

Flickorna böra vara som blommor, så sköna och fina
och icke som blommor: de böra hålla fjärilarne på distans.

— Flickorna böra vara som oblater: bevara hemligheter

— och äter icke som oblater: icke komma i folks munnar.

— Flickorna böra vara som månen, gifna åt kärleken

— och icke som månen: hvilken nästan alla dagar afviker
från den rätta banan. — Flickorna böra vara som
stjernorna, så upphöjda och dock så milda — och åter icke
som stjernorna: de böra icke blicka så vänligt mot hvar
man. — Flickorna böra vara som kyrkan, så
vördnadsbjudande och andaktväckande — och icke som kyrkan:

de böra icke med alla klockor uppmana lill tillbedjan. —
En flicka bör vara som en spegel, så ren och klar och
sann — och åter icke som en spegel, på hvilken äfven det
skönaste blir utan intryck. — Flickorna böra vara som den
liöga tyska förbundsdagen: aldrig bli länge alt sitta —
och åter icke som den höga tyska förbundsdagen: de skola
göra helst en menniska lycklig!–

Fruarna böra vara som Amor, hvars enda rike är
kärleken — och icke som Amor: ej afskjuta så många
pilar. — Fruarna böra vara som sanningen: osminkade —
och åter icke som sanningen: fruktade. — Fruarna böra
vara som en brasa, spridande värma och trefnad omkring
sig — och icke som en brasa: ej spraka och ej förkolna.

— Fruarna böra vara som en harpa, så ljuft harmoniska

— och åter icke som en harpa: icke så lätt förlora sin
goda stämning. — Fruarna böra vara som de moderna
skriftställarne: bli så litet populära — och icke som de
moderna skriftställarne: icke jemnt och ständigt bry sig
om staten. — Fruarna böra vara som drottning Viktoria,
så ärade — och åter icke som drottning Viktoria: de skola
låta mannen regera. — Fruarna böra vara som Fredrik
II, sitt hus’ största stolthet — och icke som Fredrik II:
icke föra något sjuårigt krig. — Fruarna böra vara som
åsnan: tålmodigt härå mycket — och åter ingalunda likna
åsnor. — Och fruarna skola slutligen vara som Eva, för
hvilken blott en man existerade — och åter icke som Eva:
paradiset bör vara öfverallt der de äro.

Männerna böra vara som Noach: rädda sig från den
allmänna syndafloden — och icke som Noach: icke dricka
för mycket. — Männerna böra vara som skådespelarne:
alltid vilja spela den bästa rollen — och åter icke som
skådespelarne: icke bry sig så mycket om sqvallret. —
Männerna böra vara som en urskog, så imponerande —
och icke som en urskog: icke ha så många björnar.
Männerna böra vara som uren: alltid gå framåt med tiden —
och icke som uren: de böra ej låta draga upp sig. —
Männerna böra vara som paypret: äfven från den
lump-näste härkomst höja sig till (let skönaste och vigtigaste —
och åter icke som pappret: icke låta binda sig. —
Statsmännen ibland dem böra vara som en sommarafton, så
välgörande — och icke som en sommarafton; utbredande
mörker. — Presterna böra vara som köpmännen, hvilka
icke se på ord och åtbörder, utan på goda handlingar —
och åter icke som köpmännen: de skola hellre ha plats i
sin börs, än sin plats på börsen. — Läkarena böra vara
som presterna: böta det onda och smärtorna — och icke
som presterna: icke sörja så mycket för himmeln. —
Advokaterna skola vara som hajfisken: göra kort process

— och åter icke som hajfisken: icke ständigt „söka hvem
de uppsluka månde". — Regenterna skola vara som
månen, så lysande och milda — och icke som månen, hvilken
så ofta är full. — Publicisterne skola vara som Hamburger
Banken: ha så gedigen lönd — och åter icke som
Hamburger Banken: icke afskrifva så mycket. — Poeterna
böra vara som Champagne’n, eldiga, flöda öfver af„Geist"

— och icke som champagne’n: inom fem år bli fadda. —
Pädagogerna böra vara som författaren af denna
humoresk: gifva så mycket goda läror — och åter icke som
denna författare: de böra äfven följa lärorna. —
Censorerna böra — allsicke vara. — Och humonsterna
slutligen böra vara som brandvakterna: veta att sluta i
rät-tan tid — och åter icke som brandvakterna: icke
uppmana till sömn.

Det bästa vore: om männerna vore så förträffliga
som fruarna — enligt deras åsigt böra vara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barom-1861/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free