Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
I Limingo har enligt Suometar, lill hvilken vi för
närmare underrättelsers vinnande få hänvisa, bonden Henrik
Punttala blifvit vald till elektor vid bondeståndets val.
Björneborgs val är utsatt till den 23.
Från Österbotten förljudes att Jakobstad och
NyCar-leby valt den förstnämnda stadens borgmästare Tengström;
att Gamla Carleby vall handlanden Sneckendahl och
Brahe-stad borgmästaren Hildén. Det återstår likvisst ännu att
se om Kristinestad, Kaskö och Jyväskylä, samt Torneå och
Kajana, hvilka med förutnämnda städer skola gemensamt
välja, komma alt ratificera dessa val.
Ett af Österbottens kontrakt har kallat professorerna
Schauman och Stenbäck, domprosten Renvall och
kyrkoherden Forsman i Ilmola.
Sorgli gt är det att erfara alt elektorsvalen till
bondeståndet i Wederlaks och Säkkjärvi, hvardera besöktes af
endast tre väljande.
Den inhemska pressen har under sednaste dagar haft
åtskilligt af ganska märkeligt intresse att meddela.
Uti Helsingfors tidningar har prof. Palmén afgifvit en
..Sentida förklaring", som utan tvifvel skall blifva föremål
för mycken uppmärksamhet. Förklaringen är afgifven i
anledning af Litteraturbladets artiklar om „Finska
förhållanden och Svenska pressen" och de deri meddelade referater
ur „Juridisk handbok för medborgerlig bildning". Uti dessa
säges det nemligen alt sagda handboks författare förklarat
Finlands ställning lill Ryssland vara den af en provins, och
anföres detta såsom elt bevis för det politiska medvetandels
ringa utveckling. I motsatts härtill förklarar nu prof.
Palmén att denna uppfattning aldrig varit hans, och att han
tvertom visat att Finland till sitt inre „är sjelfständigt,
såsom egande sin egen författning och styrelse, egen
lagstiftning och lagskipning, egna financer och statshushållning".
Vidare följa några förtydligande förklaringar öfver förf.
uppfattning af manifestet af den 5 Juni 1808 och af landets
ställning vid fredstraktaten 1809, hvarvid ban kommer till
helt andra resultater än Litteraturbladet angående „Finlands
politiska nullitet" i sagda traktat. Till slut följa några
ganska intressanta upplysningar om den komité af
representanter från de fyra stånden, hvilken var kallad till Petersburg
i Nov. 1808 för att meddela Hans Kejserl. Maj:t de
upplysningar, som Högstdensamme kunde tinna nödiga för
landets väl, men hvilken der förklarade sig inkompetent att
ingå uti sådana öfverläggningar, som tillhöra landets
ständer, sammankallade i vanlig och laglig ordning, samt
derigenom föranledde sammankallandet af’ Borgå landtdag.
Uti H:fors tidningar har föröfrigt ingått ett:
„Utlåtande af Storkyro sockens presterskap om Förslag rörande
folkskoleväsendet i Finland af U. Cygnæus", i hvilket till
slut uttryckes den önskan „ult af sakkunnige män ett nytt
ändamålsenligt folkskolefurslag utarbetas".
Folkskoleförslaget har dessutom i Litteraturbladet varit underkastadt en
skarp och genomgående kritik. Vi skola snart nog
meddela mera om såväl denna kritik, som åtskilliga andra i
ämnet skrifna uppsatser.
Papperslyktan innehåller en artikel om »Statskuppen
1789" hvilken kan gifva anledning till åtskilliga
funderingar. Bland annat inhemtar man af densamma att
utskottsriksdagar då varit af konungen ämnade att ersätta den
vanliga representationen, men att förslaget ohjelpligen föll i
anledning af den motvilja och de farhågor det väckte.
En ins. i Borgåbladet framkommer med särskilda
klagomål öfver den dervarande polisen och öfver åtskilliga
funktionärers sätt att uppfatta sitt kall. Då polisen engång
omtalas, kunna vi ej underlåta alt tänka på den
Helsingfors-ska och uttrycka den önskan att de länge omtalade refor-
merna snart måtte kunna blifva till sina verkningar synliga
och medföra ett Önskvärdt bättre tillstånd uti kårens
sammansättning och organisation.
Enligt Tapio skall Kuopio läns hushållningssällskap,
som nyligen fått tillstånd alt existera, hålla silt första
landt-bruksmöte på Jouhkola jordbruksskola i Tohmajärvi socken,
den 23 och 24 September.
En annons i Finlands allmänna tidning upplyser alt
den nya tullkammaren på Mariehamn nu begynt sin
verksamhet.
Diverse.
Export af hornboskap. Såsom bevis på den lifliga utförsel
af hornboskap, som eger rum från Danmark till England, må
anföras, alt från staden Tönning exporterades den 6 November 1860
med ångfartyget „Svallow" 70 st. oxar och kor; den 8 med „Cily
af Norwich" 267 st. oxar och kor samt 70 får; med „Trident" 483
st. oxar och kor och 811 st. får och med „Tigertt 309 st. oxar och
kor. Till den 10 Nov. utgjorde totalcxporten nnder året från
konungariket 23,148 oxar och kor, samt 22,039 st. får.
Finska Jordbruket och protcktioussystemct.
ii.
Vi hafva i föregående uppsats sökt ådagalägga att en
hufvudorsak till det finska jordbrukets låga ståndpunkt är
den stora och ojemnt fördelade skatt jorden har att bära,
då denna beskattning, utom den direkta minskning i
jordbrukarens inkomster den medför, hindrar kapitalerna att fritt
strömma dit de bäst behöfvas och tvingar dem att taga
sin rigtning åt andra håll. För att få ett slut på
sistnämnda förhållande måste ovilkorligen en principiell reform
i beskattningsväsendet ega rum. Jemlikhet för alla
näringar är det industriella framåtskridandets hufvudvilkor, men
jemlikhet kan aldrig tänkas så länge en näring betalar 34
procent af sin inkomst i utskylder och de flesta andra
ingenting.
Det sätt, på hvilket staten i Finland erhåller största
delen af sina direkta inkomster, är ganska skiljaktigt från
det som följes i andra länder, ty här anskaffas dessa af
jorden, utan afseende å den större eller mindre inkomst
dess innehafvare kan erhålla deraf. Hvilka orättvisor af
ett sådant system skola följa är lätt att inse.
Beskattningen, som i de äldsta tider var endast personel, och
egentligen bestod i skyldigheten att då det behöfdes gripa
till vapen o. s. v. har nu på de flesta orter förändrats
sålunda att den drabbar förmögenheten och icke personen.
Sättet att uppbära utskylderna och alt rättvist fördela
desamma lemnar visserligen ännu mycket att önska. Det
finnes intet land om hvilket man kan säga alt alla dess
innevånare bidraga till samhällets gemensamma utgifter precist
i proportion till sin lörmögenhet och till de fördelar de af
detsamma åtnjuta. Men principen att så bör ske är erkänd
och sträfvanden alt engång komma derhän att kunna i
verkligheten tillämpa denna princip hafva gjort och göra
sig fortfarande gällande. Den dag torde väl någongång
komma då Bastiats s. k. impöt unique blir en verklighet.
Vid skatternas fördelning i Finland saknas
ofvanan-förda princip, såsom redan nämndt blifvit, belt och hållet.
De personela utskylderna äro bibehållna, men någon
egentlig förmögenhets-beskattning finnes icke. Jorden, på livil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
