Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rarometern
N:0 4. Fredagen den 27 September 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 12. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors å Herrar Frenckell fbSons bokhandel; i Landsorten å alla Postkontor.
Priset för den återstående treitøedelen af detta år ar i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
Inom politikens område hafva sednast förflutna
veckas poster icke haft att erbjuda någon nyhet af framstående
vigt. I Athen har ett misslyckadt försök att mörda
drottningen af Grekland egt rum. Telegrammet gifver endast
knapphändiga notiser om denna händelse som, ehuru den
naturligtvis måste väcka stor sensation på den ort der den
tilldragit sig, icke kan anses af någon betydenhet för
världshändelsernas utveckling.
Konung Victor Emanuel bar med stor entusiasm
blifvit emottagen i Florens, dit han begifvit sig för att bese
den första exposition af det förenade Italiens konst- och
industrialster.
Inom vårt eget land hafva tidningarne meddelat ett
och annat, som kan förtjena uppmärksamhet.
Tidningen „Wiborg" innehåller en berättelse om den
af Wiborgs läns landtbrukssällskap den 10 Sept.
föranstaltade industriexposition, hvilken, att döma af sagde
berättelse, tyckes utvisa ett lofvärdt framåtskridande i leckniskt
och agronomiskt hänseende på den orten.
Borgå-bladets Helsingfors korrespondent anför bland
annat att tidningen Folkvännens uppåtgående redan tyckes
ha slagit om till ett nedåtgående. Då del innevarande året
är det första under hvilket denna tidning utgifves och
således någon jemförelse mellan prenumerant-antalet på olika
tider icke kan anställas, måste det förefalla besynnerligt
alt korrespondenten kunnat fälla ett sådant yttrande. Det
är så mycket mera omotiveradt som prenumeranternas antal
är större än man först kunde hoppas.
Sagde blad har föröfrigt början till en insänd artikel
„En röst i länsmans-frågan" uti hvilken uttalas ganska
sunda åsigter om länsmännernas ställning och åligganden.
Öfver Mustiala landtbruksinstitut uttalar en ins. i Åbo
Und. en skarp kritik. Utrymmet förbjuder oss att i dag
yttra oss om densamma.
Af samma skäl kunna vi nu icke referera, utan endast
omnämna, en i tvenne numror af Wasabladet synlig, ganska
märkelig artikel: Om den kristna Hierarchiens ursprung och
betydelse, med anledning af förhandlingarna vid preslmötet
i Åbo 1859.
Om valen till utskottet ha följande uppgifter ingått:
Domprosteriets i Åbo stift pastorer ha kallat
domprosten Renvall och professor Schauman. De öfriga
kandidaterna erhöllo endast enstaka röster. Bland andra erhöll
äfven erkebiskop Bergenheim en sådan.
Vid valet i Tavastehus prosteri tillföllo de fleste
rösterna: professor Schauman, domprosten Renvall,
kyrkoherden Grönberg i Messuby och prosten Sohlberg i Pojo.
Till protokollet inlemnades vid valet en förklaring, som står
att läsas i Hämäläinen, och uti hvilken uttalas de åsigter,
som på många andra ställen i vårt land visat sig vara rådande.
Wasa borgerskap har valt kommerserådet Wolff. I
städerna Borgå, Lovisa och Tavastehus har borgmästaren i
Lovisa Juselius blifvit väld.
Till elektorer för bondeståndet hafva utsetts: I
Jout-seno nämndemannen Pätilä. I Ruokolaks häradsdomaren
Nenonen. I Pojo och Ténala nämndemannen Sjöblom. Om
valet i sistnämnde tingslag läsas närmare detaljer i
nedanstående korrespondens.
Storfurstendömet Finlands Grundlagar jemte
till dem hörande Statshandliiigar.
Den lilla, af professor Palmén utgifna, bok, hvilken
med ofvanstående titel i dessa dagar blifvit synlig i
boklådorna, har länge varit ett behof. Då våra grundlagar
hittills icke funnits utgifna i en form, som skulle gjort det
lätt för hvarochen alt taga kännedom om desamma, så har
den i juridiken oinvigde haft ganska svårt alt tillegna sig
en säker kunskap om huru sagde lagar i hvarje specielt
fall förordna att man sig skall förhålla. Det är oss
derföre ett nöje att kunna anmäla nyssnämnda arbete, som
gör det omöjligt lör någon bildad menniska att kunna
förebara okunnighet om grundlagens lydelse.
De uti boken meddelade statshandlingar särskiljas af
utgifvaren uti tvenne klasser: de som tillkommit före och
de som tillkommit efter 1808. De förra, bestående såväl
af egentliga grundlagar, som af särskilta ståndsprivilegier,
hvilka hafva grundlags kraft, börja egentligen från 1772;
likvisst hafva 1617 års Riksdags-, och 1626 års
Riddarhusordning, hvilka efter statshvälfningen 1772 upplifvades,
blifvit intagne med de förändringar som af ständerna
sedermera uti dem blifvit gjorda. Äfven en del af under
frihetstiden utgifna privilegier, hvilka också efter nyssnämnde
statshvälfning blefvo gällande, halva i samlingen erhållit plats.
Riksdagarnes riksdagsbeslut eller 1772 meddelas, icke
allenast såvidt de röra grundlagen eller ståndens privilegier,
utan i sin helhet, med undantag af de paragrafer hvilka
endast rörde regenthusets personliga ställning, på det
derigenom skall ses huru grundlagen af ständerna uppfattades
och tillämpades.
Statshandlingarne efter 1808 utgöras af: påbudet om
Borgå landtdags sammankallande och kejsar Alexanders vid
densamma afgifna försäkringar, det efter ständernas
hörande uppgjorda reglementet för rcgeringskonseljen i
Finland, samt kejsar Alexanders och hans efterträdares vid
skilda tillfällen afgifna löften om konstitutionens
helighållande. Reskriptet till tjenstförrättande general-guvernören
i Finland af d. 3 Mars 1855 hade enligt vår åsigt, såsom
icke hörande lill ämnet, kunnat utelemnas.
Den ordningsföljd uti hvilken de skilda handlingarne
äro intagne skulle göra det svårt att genast söka upp det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
