Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karometern.
Mö 5. Fredagen den 4 Oktober 18(11.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 1’2. Utdelning oeh prenumeration sker i Helsingfors å Herrar Frenckell & Sons bokhandel; i Landsorten a alla Postkontor.
Priset for den återstående tredjedelen af delta år är i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
Den slrid, som for närvarande ulkämpas på andra
sidan Allanliska hafvet, är i mer än etl afseende viglig for
Europa. Det finnes knappt något land, huru litet och
un-dangümdl det än ma vara, som icke röner eller kommer alt
röna inflytandet af det nu i Nord-Amerika pågående kriget.
De följder detsamma skall medföra äro sannolikt
llere-handa. Liksom hvarje vigtigare händelse, kommer det
alt hafva en omedelbar verkan, som synes genast, och en
medelbar, som kan varsnas först efter förloppet af någon
tid, men hvilket senare dock är af vida större betydelse
för mensklighetens utveckling.
England kommer väl alt i första rummet få erfara
svåra olägenheter af striden i förenta staterna. De
engelska bomullsfabrikerna, som hemtat förut bela sitt bomullsförråd
nära nog uteslutande från Nord-Amerika, hotas nu, då
någon tillförsel derifrån icke är all förvänta, af stora
svårigheter. Förrådet af bomull i England är tillräckligt endast
för några månader, från Vest-Indien, Egypten m. fl. ställen kan
väl något erhållas, men äfven derifrån icke så myckel som
det behöfves, och den egentliga tillförseln i sion, från
Ost-Indien, kan icke väntas förrän efter ett år. Således har
man enligt all sannolikhet alt befara en stagnation i
bomullsindustrin lini|er några månaders tid. Den mängd af
annar och kapitaler, som härigenom göras overksamma,
gifva redan anledning till allvarsamma farhågor, men det är
icke nog härmed. Älven Englands öfriga fabriker hotas,
då de ha all förvänta en minskad afsättning af sina
tillverkningar. De konfedererade staterna kunna naturligtvis
icke köpa någonting, då deras kuster äro af unionens
flotta strängt blokerade, men äfven de norras handel
med England och Frankrike har månad efter månad
aftagit i en högst oroande proportion. Allt detta gör all
England enligt all sannoliket har att undergå en högst svår
kris, och med den utsträckning affärerna i våra dagar
hafva, är det mer än troligt att en stüring i den normala
affärsverksamheten i för verldshandeln så vigtiga länder
som England och Amerika icke kan allöpa utan en
finan-ciel kris äfven annorstädes. Åtminstone torde det vara
klokast att i lid göra sig beredd härpå.
Det inflytande den Amerikanska striden kommer att
utöfva på den europeiska affärsverksamheten, del må sedan
sträcka sig huru långt som helst, är i alla fall dock af
jemförelsevis obetydlig vigt. Af vida större betydenhet är
kampen genom den omgestaltning uti alla Amerikanska
förhållanden, som den oundvikligen måste medföra. På utgången
af det närvarande kriget beror det, om Amerika framdeles
af Europa skall kunna betraktas såsom del land, der
framåtskridandets idéer äro i verkligheten mest realiserade, eller
om det skall nedsjunka uti ett tillstånd, hvilket i den gamla
verlden lyckligtvis numera börjar blifva endast ett hemskt
historiskt minne.
Vid stridens utbrott var det visserligen, såsom bekant
är, icke fråga om någon förändring i den
nord-amerikanska unionens sociala förhållanden. Det var endast fråga
om att öfverallt förskaffa lydnad åt den af majoriteten
lagligen valda regeringen och att göra slut på de i södra
staterna rådande förföljelserna mot olika tänkande, hvilka i
några urartat till ett fullkomligt skräckvälde. Men ehuru
slaffrågan då icke alls nämndes, ulan del förklarades alt
hvarje stat liksom förut sjelf skulle sköta sina egna
angelägenheter, så var det naturligt att så snart fiendtligheterna
engång utbrutit det måste blifva en nödvändighet att söka
lösa denna fråga så, att inga framtida stridigheter genom
densamma skulle förorsakas. Olägenheterna af ett ständigt
trätofrös qvarvaro voro alltför uppenbara för att man icke
skulle begagna sig af den genom krigets utbrott erhållna
förevändningen och för alltid undanrödja orsaken till den
nuvarande striden. Man har också redan sett den ena
åtgärden efter den andra vidtagas, som meddelar frihet åt
söderns slafvar så långt unionens makt sträcker sig.
Sakerna hafva nu framskridit derhän, att elt bibehållande af
det fordna systemet i slafstaterna icke låter tänka sig derest
norden blir segervinnare i striden. Slafveriet måste då
småningom försvinna och den amerikanska unionen skall se sig
befriad från en skamfläck som förorenat dess fria
institutioner.
Hurudan stridens utgång skall blifva, kan naturligtvis
ännu icke med visshet bestämmas. Likväl gifver icke
allenast känslan utan äfven eftertanken anledning lill den
förmodan att det unionistiska partiet skall bibehålla segern.
Man har sagt att södern måste segra, emedan förhållanderna
göra att norden och södern hafva skilda intressen, och
föreningen mellan dem derföre är onaturlig, hvilket gör att
södern med all kraft försvarar sin frihet, medan norden
saknar verklig anledning att göra stora ansträngningar för alt
bibehålla en olämplig förening. Det kan icke nekas att djupa
skiljaktigheter finnas mellan de nu stridande staterna, och
att det är troligt atl unionen framdeles kommer att
splittras, icke allenast i tvenne utan äfven i flera delar, men det
är osannolikt att detta skalf ske nu. Norden drifves till
striden icke af filantropi ej heller af lust att bibehålla
status quo i de unionella förhållandena utan af ren politisk
nödvändighet. Skulle den separatistiska konfederationen
kunna ernå sitt särskiljande och bilda sig till en egen stal,
så skulle häri under närvarande förhållanden ligga en våda
för den öfriga delen af unionen. En stat regerad af’ en
massa smådespoter, hvilka hvar för sig utöfva förtryck,
måste, när den tillika skall ha kraft att försvara sig mol
fremmande angrepp, också ha en oinskränkt regering. Med
slafsystemet följer äfven nödvändigheten att fortfarande
utvidga del område der slafarbete bedrifves, hvarföre äfven
den nya statens tendenser måste blifva eröfrande. Det kan
väl lätl inses hvilket farligt granskap för de i unionen
qvar-blifna delarne en sådan despotisk och eröfrande stat skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
