Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I!\i!()Mi;ti:ii\
IVjO 6. Fredagen den 11 Oktober 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 12. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors 3 Herrar Frenckell & Sons bokhandel; i Landsorten å alla Postkontor.
Priset för den SterstSende tredjedelen af detta Sr är i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa nunn or säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
Svårigheten att förena systemer, hvilka icke med
hvarandra hafva något gemensamt, visar sig stundeligen i
Österrike. Den liberalism man der i vissa fall söker utöfva
passar illa tillsammans med de försök man samtidigt gör
att återställa sakerna sådana de voro på den tid då den
heliga alliansen egde sitt fastaste bestånd. Dessa
bemödanden att, försona menniskorna med den gamla politiken
genom att utströ några liberalismens nådesmulor kunna
svårligen krönas med framgång. Att med någon slags
konseqvens genomföra reformer, som icke äro genomgripande
och till grunden gående, faller sig alltid svårt. I Österrike
har hittills ej heller någon konseqvent princip kunnat göra
sig gällande, utan ett vacklande mellan stränga åtgärder och
eftergifter har städse egt rum. Att detta icke kan fortfara
länge, utan att Wienerkabinettet snart nog måste på allvar
besluta sig för att helt och hållet öfvergifva ettdera
systemet, torde kunna förutses med säkerhet. Då en ny fri
stat icke låter bilda sig på den gamla grunden, måste man
antingen verkligen bilda en sådan, och då är del också slut
med Österrike sådant det fordom var, eller också, vid
äfventyr att spränga staten derest försöket misslyckas, söka med
våld återupprätta detta samma fordna Österrike. Sistnämnde
försök har sina temligen stora vådor. Emellertid tyckes
inan vilja våga det; åtminstone gifva underrättelserna från
Ungern anledning att befara det så är.
Den ungerska riksdagens protest mot sin upplösning
väckte, såsom bekant är, genklang i bela landet. Den
administrativa komitén för Pestherkomitatet, som var den
första att protestera mot åtgärden, erhöll derföre af
regeringen befallning att upplösa sig, och dåden vägrade att
efterkomma denna befallning blef den genom trupper hindrad
att sammanträda. Afsigten synes således nu vara att genom
kraftåtgärder imponera på nationen. En sak som har föga
utsigt att lyckas. Ett folk, som har haft den moraliska
kraft, som erfordras för att efter tolf års oerhörda lidanden
enhälligt som en enda man afslå anbudet af åtgärder,
verkande en ögonskenlig förbättring i dess läge, derföre att
dessa åtgärder voro endast halfva och derföre att man
erbjöd som en nåd det, som det kunde fordra som en rätt;
ett sådant folk skall äfven veta att bestå det närvarande
profvet och icke gifva vika förrän det fått sina
rättmätiga önskningar uppfyllda.
Ungrarne hafva till sitt stöd icke allenast direkta
bundsförvandter, såsom italienarne, utan äfven indirekta,
hvilka, ehuru de icke hysa några sympathier för Ungern,
likväl främja dess sak genom att hota Österrike. Till dessa
hörer den tyska nationalföreningen, hvilkens afsigt att göra
hela Tyskland till ett enda helt, utgör en ständig hotelse
att låta namnet Österrike försvinna från staternas antal.
Denna förenings åtgärder tyckas hafva en djupare betydelse
än tyskarnes vanliga, för det mesta endast pratande, asso-
ciationers. Man ser uti sträfvandena för bildandet af en
tysk flotta m. ni., som nil åter börjat visa sig, ett tecken
att föreningens läror redan börjat verka. Naturligt är att
man då på åtskilliga håll söker tillgodogöra sig desamma.
Hvilken rigtning de tyska angelägenheterna i den närmaste
framtiden skola taga, torde i icke så obetydlig mån bero af
resultatet af konungens af Preussen snart förestående
konferens med kejsar Napoleon. Följderna af densamma
förespås ganska olika. Constitutionel ser deri ett säkert tecken
för fredens bibehållande, medan Times menar att Preussen
snart har att vänta ell anfall af Frankrike och förordar en
engelsk-preussisk allians.
I Italien har den romerska frågan icke skridit
närmare sin lösning. Ett hemskt juridiskt mord har väckt
hela landets afsky mot den romerska styrelsen. Denna har
nemligen låtit afrätta en italienare vid namn Locatelli,
hvilken var anklagad att ha mördat en påflig gendarm. Efter
afrättningen befanns det att mordet var füröfvadt af en helt
annan person, och att den kyrkliga styrelsen lagt ett nytl
brott till sina många förut begångna.
Röfverierna i Neapel synas nu hafva afstadnat, ehuru
försök ännu då och då af något band göras att intränga
från Kyrkostaten. En fransysk truppafdelning har nyligen
råkat i konflikt med ett sådant band och fatt en man
dödad, då den hindrade detsamma att passera gränsen.
En ganska stor politisk vigt har den nu i Florens
pågående första italienska expositionen, då den kraftigt
bidrager att lifva industri och handel i ett land, hvars skilda
delar förut genom allehanda prohibitiva åtgärder voro
hindrade att utbyta och lära känna hvarandras produkter, men
hvilket, då dessa hinder försvunnit, genom läge och
naturförhållanden bör blifva en af de vigtigaste handelsstater i
verlden.
I Amerika hafva unionisterna åter vunnit en seger vid
Lexington i Missouri.
Den engelska legationen i Japan har varit utsatt för
ett lömskt anfall, hvilket dock misslyckades.
Det är numera säkert att de frågor, hvilka i sinom
tid skola föreläggas utskottet, komma att få diskuteras
af allmänheten — oeh äfven af pressen. Herr
bokhandlaren Edlund har fått tillstånd att trycka en ny
upplaga af desamma, hvilken sednast nästa vecka torde bli
synlig i bokhandeln. Papperslyktan har emedlertid redan
en redogörelse för frågornas beskaffenhet af hvilken vi låna
följande uppgifter:
Frågorna äro uppställda i följande fyra afdelningar:
a) Jucliciella ärender.
b) Kyrkolag.
c) Sjölag.
d) Allmänna hushållningen rörande frågor.
De »judiciella» frågorna röra förändring i följande lagens rum:
0. IL 1: 6, 2: 3, 9 och 10 kap., Ä. 11. 2 och 3 kap., IG: 1, 19: 2,
20—23 kap., J. fi. t: 2, 4: 1, 9, 7: 3, 4, 5, G, 7, IL IL 20 kap., 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
