- Project Runeberg -  Barometern 1861 /
63

(1861) Author: Christoffer Anders Ernst Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G3

korngryn, 4 lod potatis, 4 lod kålrötter och >/2 stoP sva8’
dricka; afton: y4 skålp. salt skärsik eller lika mycket sill
och y2 stop sur mjölk eller svagdricka. Måndag, morgon:
1 skålp. potatis med V4 skålp. kokt säll strömming och V2
stop svagdricka; middag: ’/a skålp. salt strömming, 1 stop
bensoppa med 8 lod potatis, 4 lod kålrötter och % qvarter
korngryn; afton: 1 stop rågmjölsgröt med stop sur
mjölk. Tisdag, morgon: 1 skålp. potatis med 4 lod kokt
salt strömming och ’/a stop svagdricka; middag: 1 stop
hvitkåls- eller grynsoppa med V4 skålp. kålrötter och Va
skålp. vattenlagdt saltgrönt kött; afton: 1 stop välling kokt
på % qvarter helgryn. Onsdag, morgon: V4 skålp.
kålrötter eller 1 skålp. potatis med J/4 skålp. kokt strömming;
middag: 4 lod kokt salt strömming, */a skålp. potatis och
1 stop ärtsoppa, kokt på 1 qvarter ärter; afton: 1 stop
rågmjölsgröt med */a stop sur mjölk. Thorsdag, morgon:
V> skålp. saltgrönt kött, kokt i föregående dagens soppa,
och Va skålp. potatis eller kålrötter; middag: 1 skålp.
potatis med V4 skålp. kokt strömming och 1 stop svagdricka;
afton: 1 stop grynvälling kokad på V4 qvarter korngryn.
Fredag, morgon: 1 skålp. potatis med 4 lod strömming,
V.2 stop svagdricka: middag: 1 stop bensoppa med l/8
qvarter korngryn och 4 lod potatis, afton: 3/4 stöp sur mjölk
eller 1 stop svagdricka. Lördag, morgon: 4 lod strömming,
1 skålp. potatis och 1 stop svagdricka; middag: 4 lod
strömming och 1 stop ölsoppa, kokad af ya qvarter söt mjölk
och 3 ’/.2 qvarter svagdricka; afton: 1 stop korngrynsgröt
med 1 qvarter söt mjölk.

Dessutom utdelas åt hvarje patient af mankönet 1 J/2
skålp. hålkaksbröd samt 1 ’/4 skålp. åt dem af qvinkönet;
men våldsamme och svagt sjuke erhålla bröd till hvarje
måltid efter behof. Till dryck bestås 1 stop spisül för hvar
patient om dagen.

Svagt sjuke erhålla endast en half portion, som betalas
med hälften mindre än priset på bela portionen utgör.

Under jul, påsk och pingst erhåller hvarje patient 1
kappe kornmjöl till gästbröd samt 3 skålp. smör såsom
högtidskost.

Att denna spisordning år 1859 (?) blifvit litet
förändrad är mig bekant, och jag beklagar alt jag ej kan
framlägga förändringarne för allmänhetens ögon. Till sina
lmf-vudbestämningar är den än gällande.

Må här tilläggas, att ungefär tredjedelen af de sjuke
å Skjälö äro ståndspersoner, och vidare att statistiska
beräkningar bevisa det tillfrisknande ifrån galenskap går hand i
hand med kroppens tilltagande i vigt, så att densamma kan
utgöra ett vigtigt prognostiskt tecken.

Min femte och sista fråga rör hvad man egentligen
tror sig tillvägabringa med guvernörens och provincialläkarens
besök å Skjälö. Ej må man tro att de under en dags eller
några timmars visiter förmå blifva underkunniga om hvad
der under den öfriga tiden af det långa året passerar. 1
våra dagar bar man allt mera och mera lärt sig inse, att
sådana korta besök af höga herrar ingalunda åstadkomma
hvad man i fordna tider med dem åsyftade. De utöfva blott
någon dags kontroll och kosta så myckel, som vore
tillräckligt att 1’pr månadtal skänka dem, för hvilkas skull de
göras, en betydligt förbättrad ställning.

Jag har redan varit för vidlyftig för alt denna gång
beröra en mängd bristfälligheler af mindre vigt än de nu
nämnda, såsom saknaden af ändamålsenliga promenader och
badinrättning samt all förströende sysselsättning för de sjuke,
felet att ingen skillnad göres emellan ståndspersoner och
allmoge, hvad rum, kost och öfrigt beträffar,
tjensteperso-nalens vid hospitalet ofantligt knappa aflöning, den
irrationella bevakningen af de mera våldsamma (lärarne o. s. v. o.s.v.

Jag har endast i korthet velat motivera
nödvändigheten af att flytta landets andra hospital för vansinnige till
en mindre otillgänglig plats än dess nuvarande, samt
behofvet af att der anställa en läkare. Lika vigtigt vore äfven
alt detta hospital förseddes med en spisordning, grundad
på de åsigter inan i vår tid har om hvad dagligt bröd vill
säga, och alt en sträng kontroll öfver alt den noggrant
följdes, blefve utöfvad. Vi ifra mot ©barmhertighet och
hårdhet mot djuren, vi sky ej uppoffringar för atl skänka
hedningar i Ijerran länder upplysningens och religionens
välsignelser — må vi äfven skaffa oss en säker borgen för
att våra stackars sinnessjuke medbröder och systrar i eget
land vårdas och behandlas på ett sätt, sådant deras
olyckliga tillstånd det kräfver.

Slottet Saiict-Ångelo.

(Forts. fr. N:o 7.)

II.

En bel vecka förgick utan alt mina vänner, min
familj och Serafine fingo några underrättelser om mig, så att
de redan började att begråta min död. Styrelsen beslöt
slutligen alt bryta lystnaden och meddela dem att jag af
politiska skäl blifvit fängslad. Jag dvaldes omkring tjugu
dygn i det slags håla dit man först kastat mig. Det. finns
ej marter jemnförliga med dem jag utstod i palatset
Madame: utom det alt jag hade eländig föda, en dålig säng,
ingen eld midt i vintern, intet ljus om natten, inga böcker,
så hölls jag i den fullkomligaste afstängdhet; men de
plågor allt delta förorsakade mig voro elt intet emot den
moraliska smärtan. Jag förebrådde mig bittert den
oförsigtighet som bragt mig dit; jag förbannade det förflutna, jag
var förtviflad vid tanken på framtiden:

Praeteritique memor flebam, meluensque futuri.

Efter flera månaders väntan begynte min process. Hvar
och en vet att i Rom undersökningarne räcka i oändlighet;
men då jag bekände allt hvarför jag var misstänkt
(delaktighet i ett hemligt sällskap), förtigande endast mina
med-brottslingars namn, och då jag erkände att hafva hört till
det unga Italien, så gick min alfär temligen fort.
Instruktions-domaren (giudice processante) var en man af mellan
femtio och sextio år, stor och korpulent. Han bar en drägt,
midtemellan en prests och en skolmästares; dock kan jag
icke beskrifva den fullständigt emedan jag aldrig såg den
deri höljda individen annorlunda än sittande pro tribunali
och gömd bakom en enorm pulpet. Endast hans hufvud
var alldeles synligt, och med skäl, ty det utgjorde den
verkligen kapitala delen af hans värda person. Hans ganska
feta, men aflånga ansigte slutade plötsligen med en mycket
spetsig haka; hans kindknotor voro starkt utstående, näsan
illustrerad af en ståtlig vårta; bela återstoden af ansigtet,
som på engång var rödt och grönt, gallsjukt och
blod-sprängdt, förrådde en karaktär som lätt uppbrusade i vrede.
En röd peruk dansade på hans bara, knöliga skalle.
Dubbelt öfverraskad blef man, när den hedervärde
embetsmännen öppnade sin stora tandlösa mun för att examinera den
åtalade. Hans ofantliga käkar, som tycktes tillhöra ett
skelett eller en automat, rördes liksom medelst ressorer. Hans
röst innehade dessutom konsten att vid uttalandet af ett
enda ord genomlöpa alla musikaliska toner. Han begynte
i falsett och slutade som basun. Sådant var det på engång
besynnerliga och löjliga väsende, med hvilket jag hade att
skaffa regelbundet två gånger i veckan; och emedan jag
ofta nog icke kunde afhålla mig från att småle åt de dumma
frågor han gjorde mig, blef min inquisitor ännu förfärligare
och mera förbittrad i sina förföljelser och upptog till och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barom-1861/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free