Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
anblick de erbjödo. Jag begrep lör första gången huruledes
formskönheten är något uaturgifvet hos dc södra folken.
Ilela gestalten, rösten, språket, blicken, rörelserna, allt, allt
var så harmoniskt, så fängslande, att man hvarken ihågkom
eländet eller osnyggheten.
En vindpust nedblåste mina papper från bordel; då
jag uppsamlade dem, föll mitt öga på det nyss erhållna
brefvet. Ihågkommande mina dervid anknutna betraktelser,
smålog jag öfver mig sjelf, som varit så tillgänglig för
denna lyckans lättaste, omedelbaraste — eller kanske enda
— form: att glömma det hvaraf hjertat är tungt, hvaraf
sinnet är fördystradt.
Jag blickade åter ut på mina små ljusare. De voro
ännu i fullt åtnjutande af denna bekymmerkufvande
stämning och belägenhet, den man med skäl får kalla lycka.
Men snart nog skulle vi påminnas om dess förgänglighet.
Promenadtimman hade stundat. Några eleganta
badgäster passerade förbi tiggarungarne.... Spelpartiet
lemnades i sticket: hjelpsamheten måste anlitas!
Det var slut med vår lycka för denna gång.
Till Anna,
Den blida barndomstiden
Var också min en dag,
De skära ungdomsdrömmar,
Dem drömde äfven jag;
Då i hvart bröst det hodde
Ett hjerta örat och godt,
Och ögats klara stjerna
Var hjertats spegel blott.
Då lärde dig jag känna;
Nil är det längesen.
Långt skild från min, din bana
Du fann i lifvet re’n.
Och dock, när nu jag ser dig,
Jag känner dig så väl,
Du är densamma fromma
Och goda barnasjäl.
Och jag? Jag är förändrad,
Mitt sinne sig förbytt.
För tankar dem jag tänkte,
Min barndomsfrid har flytt.
Min lefnadsjulle jagats
I storm från strand till strand,
Tills slutligt allt jag mistat,
Båd’ hera och fosterland.
Men du, sora öfver vågen
Snart vänder dit igen,
Tag med mitt halfva hjerta,
Du goda barndomsvän!
Behåll deraf ett stycke
Och minns det huidt ibland,
Och resten strö i stoftet
På fosterjordens strand.
öl.
Krönika.
Vi närma oss allt mera julen, den glada tid, som vänlas med
otålighet af alla, så unga som gamla. I morgon slår befrielsens timma
för alla skolpiltar och skolflickor. Redan mysa de af fröjd och göra
sina ronder i bodar och magasiner, för alt köpa små julklappar åt
söta pappa och mamma och syskon. Lyckliga de! Äfven
studenterna börja troppa af, väl försedda, skulle vi tro, med nyheter af
mångfaldig art från universitetet och hufvudstaden.
Till deras tjenst som önska ge litterära julklappar vilja vi
omnämna några af de nyheter hvaraf boklådsdiskarne för närvarande
öfverflöd». I Frenckellska bokhandeln finnes exponerad en tallös
mängd kalendrar för nästa år, svenska, franska, tyska, filand de
förstnämnda intages främsta rummet af den sen gammalt kända
Svea; de franska äro talrikare representerade än någonsin förut:
Almanach de L’lllustration; de Figaro; pour rire; des deux mondes,
de la littérature, du théatre el des beaux arts, och hvad mer de må
heta. Hen värdefullaste af de tyska kalendrarne är Auerbachs
Volks-Kalender, liksom alllid, förenande en fin uppfattning af folkets behof
med en frisinnad och realistisk verldsåskådning. Från Sverge ha
anländt, Fredrika Bremers bekanta »Lifvet i Gamla Verlden», hvaraf
nu 3:dje ocli 4:de delarna utkommit; En öfversättning af fiocaccios
poetiska och naivt sinnliga Decamerone; En ung flickas historia,
öfvers. från Danskan, hvaraf inom kort tid den andra upplagan
behöfdes; Lefnadsteckningar öfver utmärktare personer under kriget
mot Ryssland, åren 1808 och I8ti9, förra delen, utg. af J. G. Collin;
samt dertill åtskilliga vitterhetsarbeten. Den inhemska pressen har
under veckan levererat: Teckningar och drömmar, af —a—g, till
största delen förut publicerade i Litteraturbladet, och Mönsterbok för
Finlands qvinnor, utg. på hr Edlunds förlag och innehållande en kort
text och 12 blad med mönster, — såsom den första i sitt slag i
vårt land troligen välkommen för damerna; mönslrena äro vackert
gjorda af br Lievendahl (och säges vara ritade af ett ungt
fruntimmer).
Sludentqvartettcns konsert i måndags gafs för fylld salong.
De stycken som mest anslogo voro: Kärleken, Philomele, af vår
Pacius, Prestkören ur Trollflöjten, och den till sist sjungna
Alpsången, som begärdes och sjöngs dakapo. Angenämare minnen från
sludentlifvels solskensdagar torde ej kunna medtagas till lifvets
prosaiska allvar och bekymmer, än de man samlat i sångens
olympiska rike, och vi tro, att denna »tolfva» skall, i likhet med dess
föregångare ännu länge efter det studenthusets murar äro
uppresta, med sann och varm tillfredsställelse ihågkomma de
sång-fester, med hvilka äfven den verksamt bidragit till deras realiserande.
Vi hafva väl ganska ofta förut talat om Hr v. Schantz och
hans soiréer, men detta kan dock ej afhålla oss från att äfven denna
gång yttra några ord i samma ämne. Hr v. S. har nu förskaffat
sig en lokal, den han icke förut användt till sina ändamål. Han
gifver nemligen i dag en konsert i theaterlmset (stora theatern).
Lokalen är onekligen fördelaktig, ingenstädes äro konvenansens
lagar friare, mildare, hvad mensklighetens olika börds- och
kultur-grader beträffar, än här, och vi äro derföre fullt öfvertygade om att
den musikalisk-dramatiska soiréen skall af många besökas,
isynnerhet då man betänkar att en dubbel konstnjulning sällan hos oss
erbjudits för så godt pris som nu.
Men, äfven allvarsammare tankar än konserter och beredelser
för julnöjena ha under veckan tagit helsingforsboernas
uppmärksamhet i anspråk. I våra dagar hinner sällan någon vecka förflyta,
under hvilken ej nyheter uppstiga på den politiska horisonten. Äfven
denna vecka har haft att erbjuda rykten, uttalandet af opinioner
o. s. v. Liksom det så ofta händer i lifvet, isynnerhet under
skiftesrikare perioder deraf, har man äfven nu ömsom invaggat sig i
illusionernas rosendrömmar, ömsom återkallats till medvetande af
att hopp och visshet äro olika saker. Man har äfven talat om
åtskilliga utnämningar och man hviskar om ännu flera, man talar om
att några lediga platser snart skola besättas och man hoppas också
atl några snart skola bli lediga.
Vår nye generalguvernör friherre Bokassowsky anlände i
måndags. I gårdagens dKmänna tidning läses innehållet af del tal
hvarmed b. ex. helsade den honom uppvaktande senaten, och hvari h.
ex. ytterligare upprepade förut redan gifna löften om landtdags
sammankallande.
Helsingfors, Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, 1861.
Imprimalur: L. Heimlurger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
