Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barometern.
NW 16. Fredagen den 20 December 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. 12. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors 8 Herrar Frenckell 8c Sons bokhandel; i Landsorten 3 alla Postkontor.
Priset för den återstående tredjedelen af detta är är i Helsingfors 50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas à 4 kopek.
Öfversigt.
lindor senaste vecka hafva posterna icke medfört några
utrikes nyheter af framstående vigt. Den
engelsk-ameri-kanska tvisten har allt fortfarande gifvit pressen ämnen till
diskussion. Ännu vet man icke hvad utgång den kan hafva.
Angående sinnesstämningen i Amerika halva uppgifterna
varit olikartade. Enligt några är den krigiskt stämd, enligt
andra är man böjd för eftergifter. Engelska regeringen
skickar emellertid trupper till Canada och en engelsk flotta
skall afgå till de amerikanska farvattnen.
Från den amerikanska krigstheatern hafva ej heller
några underrättelser af särdeles vigt inlupit. Unionisterna
hafva från Beaufort afsändt expeditioner till andra
aflägsnare delar af de södra staterna.
1 Italien sysslar man rastlöst med rustningar och
be-redelser lör kommande händelser. En nyhet derifrån,
hvilken visserligen icke är af politisk vigt, är att Vesuvius haft
ett mycket häftigt utbrott. Staden Torre del Greco hotas
med total förstöring.
För nyheterna från Sverige få vi hänvisa till vår
korrespondents bref.
Det har ofta nog diskuterats i våra tidningar, hvilka
orter borde med jernvägar förbindas sedan linien
lI:fors-Tavastehus blifvit fullbordad. En br X. bar åter upptagit
frågan uti II:fors Tidn:r och ditsändt en uppsats: „Tankar
oin Finlands blifvande jernvägar". Uti denna påyrkar ban
att en jernbana, från någon punkt af
II:fors-Tavastehus-linien till Petersburg, med det snaraste måtte verkställas.
Denna bana anser han såsom den fördelaktigaste för bela
landet, då deremot andra banor äro endast fördelaktiga för
de orter de beröra. Vi äro härutinnan af en helt olika
åsigt. En bana lill S:t Petersburg är visserligen önskvärd,
men den vigtigaste för landet är den ingalunda. Det kan
vara af vigt för mången trafikerande att hela året om hafva
kommunikation med utlandet; det kan också vara behagligt
för mången som reser till utlandet eller återvänder derifrån
att göra bela turen pr jernväg, men allt detta är ej nog för
att göra sagde banas byggande till en lifsfråga för bela
landet. Hvad som för vårt land är en verklig lifsfråga, är alt
det inre landets produkter må komma ut och att de stora
sjöarne i det inre sättas i förbindelse med hafvet. Korta
jernvägsstumpar kunna i det fallet gagna vida mera än ins.
tyckes tro. En bana från någon punkt af den
llelsingfors-Tavastehus’ka linien till Päjäne skulle ingjuta nytt lif uti
alla förelag på en yta af några hundrade qvadratmil. En
ungefär likartad verkan skulle en förbindelse mellan
Tavastehus och de Tammerfors’ka vattendragen utöfva. Elt sådant
resultat borde dock ej vara att förakta. Det torde tillsvidare
vara det klokaste att åtnöja sig med byggandet af sådana
stumpar, hvilka äfven i ekonomiskt hänseende lofva att gifva
den bästa afkastning. Med byggandet af den af ins.
föreslagna banan från Hyvinge till Ilangöudd torde af ofvan
antydda skäl äfven tillsvidare böra uppskjutas, ehuru den
eljest nog erbjuder stora fördelar.
En br — n. i Finl. Allin. Tidn. har velat meddela
oss några upplysningar. Vi bedja denna herreman tänka
på att största delen af Finlands jord har blifvit skattlagd
före 1848 och icke efter denna tid.
Den finska pressens märkvärdigaste bok 1861.
Då vi häromdagen i H:fors tidn. sågo en ungeftir
likalydande rubrik på recensionen öfver ett i år utgifvet
dogmatiskt arbete, rigtades våra tankar ofrivilligt på ett
denna höst i Stockholm utkommet litet häfte, hvilket vi
händelsevis haft tillfälle alt se och hvilket kanske i högre
grad än nyssnämnde dogmatik kan anses förtjena
ofvanstående benämning. Arbetet är visserligen af en litet
am-fibiearlad natur, i det att man har svårt att säga om det
bör tillräknas den svenska eller den finska pressen. Det
är tryckt och utgifvet i Sverige, det har icke heller varit
synligt på de finska boklåddiskarne, men å andra sidan bar
den hufvudsakligaste delen af dess innehåll i tiden varit
lagd under pressen på skilda orter i Finland, ehuru
tillfölje af händelsernas gång intet deraf för allmänheten varit
synligt. Då häftet dessutom belyser ett af de vigtigaste
momenten i den finska pressens utvecklingshistorie, torde
det icke vara obehörigt att anse detsamma såsom en
inhemsk produkt.
Del häfte hvarom vi här ofvan talat bär titeln:
„Cen-sur-Kalender. Samling af skeppsbrutet gods tillhörigt den
finska pressen." Namnet angifver tillräckligt innehållet.
Man må dock icke föreställa sig detsamma såsom af
särdeles farlig art. Man må icke tro sig i boken finna
uppmaningar till våldsamma slatshvälfningar, försvar af
omoraliska handlingar, angrepp mot personers heder och ära
eller dylikt; af allt detta innehåller den ej ett ord. De i
densamma meddelade „strukna" luppsatserna äro
allesammans af den beskaffenhet att ingen pressdomstol i verlden,
icke ens den allra strängaste, skulle kunnat döma deras
författare till något ansvar. Det torde äfven vara svårt att
i hela samlingen finna något enda stycke, som icke enligt
1829 års censurförordning borde vara tillåtet till
ofTentlig-gürande.
Den omtalade boken kan vara ganska lärorik för den,
som vill utbilda sig en opinion angående bästa sättet att
reglera censur-förhållandena i Finland. Man har tillfälle
alt af densamma inhemta, huru censuren snart kom att
utöfvas på elt sätt som ej öfverensstämde med 1829 års
förordning, huru, i stället för denna, allehanda godtyckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
