- Project Runeberg -  Baskervilles hund /
32

(1912) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Problemet - IV. Sir Henry Baskerville

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som han väntade den kvällen och varför han hellre
väntade honom i idegransallén än i sitt eget hus.

— Jaså, du tror, att han väntade någon?

— Mannen var till åren kommen och sjuklig. Det
är lätt att förstå, att han gick ut och promenerade,
men marken var fuktig och väderleken omild. Är det
naturligt, att han skulle ha stått stilla i fem eller tio
minuter, som doktor Mortimer, med mera skarpsinnighet
än jag kunnat tilltro honom, slöt sig till av cigarraskan?

— Han gick ju ut och promenerade varje afton.

— Men inte tror jag, att han gick och ställde sig
vid grinden till heden varje afton. Tvärtom tyder
allting på, att han undvek heden. Den kvällen stod han
och väntade där. Morgonen därpå skulle han ha rest
till London. Saken börjar forma sig, Watson. Den får
sammanhang. Vill du vara snäll och räcka mig min
fiol, så uppskjuta vi allt vidare ordnande i detta ämne
tills vi haft förmånen att träffa doktor Mortimer och
sir Henry Baskerville i morgon middag.

*




FJÄRDE KAPITLET.

SIR HENRY BASKERVILLE.



Vårt frukostbord blev tidigt avdukat, och Sherlock
Holmes avvaktade, klädd i nattrock, det stundande mötet.
Våra klienter visade sig punktliga beträffande tiden, ty
klockan hade just slagit tio då doktor Mortimer ombads
att stiga uppför trappan, åtföljd av den unge baroneten.
Denne senare var en liten, rörlig, mörkögd man av
vid pass trettio års ålder. Han var stadigt byggd och
hade tjocka, svarta ögonbryn samt ett starkt markerat,
morskt, väderbitet ansikte. Hans dräkt var av
rödbrunt, groft tyg, och hela hans yttre vittnade om att
han tillbragt sin mesta tid i fria luften, dock var det
något i den fasta blicken och säkra hållningen som
tillkänagav, att han var en gentleman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:19:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baskerhund/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free