- Project Runeberg -  Baskervilles hund /
51

(1912) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Tre brustna trådar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Är det då ingen annan ni kan rekommendera?

Holmes lade sin hand på min arm.

— Om min vän ville åtaga sig att följa med er,
så finnes det ingen, som kan vara till så mycken hjälp
som han, när man har det svårt. Jag säger detta med
fullaste övertygelse.

Förslaget kom alldeles oväntat, men innan jag fått
tid att svara hade Baskerville fattat min hand och
tryckt den hjärtligt.

— Nej, se der vore då bra vänligt av er, doktor
Watson, sade han. Ni ser hur jag har det, och ni
vet ungefär lika mycket om saken som jag själv. Om
ni vill följa med till Baskerville Hall och hjälpa mig
i mina svårigheter, så skall jag aldrig glömma det.

Utsikterna till sällsamma äventyr har alltid haft
någonting lockande för mig, och jag kände mig smickrad
av Holmes’ ord och av den iver, varmed baroneten
omfattade tanken på att få mig i sitt sällskap.

— Jag kommer med nöje, sade jag. Jag vet
verkligen inte hur jag bättre skulle kunna använda min tid.

— Och du skall troget inrapportera allt till mig,
sade Holmes. När den kritiska stunden kommer, och
den måste komma, skall jag säga dig hur du bör handla.
Om lördag är väl allt i ordning till avfärd?

— Faller det sig lämpligt för doktor Watson då?

— Ja, det gör det visst.

— Alltså, om intet oförutsett inträffar, mötas vi om
lördag vid 10,30-tåget på Paddingstonstationen. [Paddington-]

Vi hade stigit upp för att gå, då Baskerville
ropade till av förtjusning, rusade bort till en vrå, och
drog fram en brun stövel, som låg under ett skåp.

— Se här är den! utropade han.

— Måtte alla era svårigheter lösa sig lika lätt!
sade Sherlock Holmes.

— Men det var då högst märkvärdigt, inföll
doktor Mortimer. Före lunchen genomletade jag hela det
här rummet.

— Och det gjorde jag med, sade Baskerville,
varenda tumsbredd av rummet.

— Och då fanns det bestämt ingen stövel här.

— I så fall har väl uppassaren ställ in den under
det att vi åto.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baskerhund/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free