Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Syskonen Stapleton på Merripit House
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det finnes endast två kvinnor i huset, sir Henry,
svarade han. Den ena är kökspigan, som har sitt rum
i motsatta flygeln. Den andra är min hustru, och
jag kan ansvara för, att det inte var hon som
snyftade.
Och dock talade han osanning den gången, ty efter
frukosten råkade jag att möta fru Barrymore i den
långa korridoren, och solen lyste henne rakt i ansiktet
Hon var en storväxt kvinna med grova drag och ett
föga livligt utseende samt någonting strängt och hårt
kring munnen. Hon såg på mig, och de röda ögonen
och svullna ögonlocken skvallrade om tårar. Det var
alltså hon som gråtit om natten, och detta måste
naturligtvis hennes man veta. Han hade dock utsatt sig för
den ganska sannolika risken av upptäckt, i det han
förnekat denna vetskap. Varför hade han gjort det?
Och varför hade hon gråtit så bittert? Kring den bleke,
vackre, svartskäggige mannen började redan en atmosfär
av dyster hemlighetsfullhet att sammandraga sig. Det
var han, som först upptäckt sir Charles’ döda kropp,
och vi hade blott hans ord att bygga på, då det gällde
alla de omständigheter, som utmynnade i den gamle
mannens död. Var det möjligt, att det verkligen varit
Barrymore vi sett i droskan på Regent Street?
Skägget var inte olikt hans. Droskkusken hade beskrivit
mannen som något kortare, men i en sådan småsak
hade han lätt kunnat misstaga sig. Hur skulle jag
väl kunna komma på det klara med den saken? Det
första jag hade att göra var att uppsöka Grimpens
postmästare och taga reda på, om det telegram, som
avsänts för att utransaka, om hovmästaren befunnit sig
på ort och ställe, verkligen blivit lämnat i Barrymores
egna händer. Vilket resultatet av min förfrågan än
blev, skulle jag dock ha något att inrapportera till
Sherlock Holmes.
Sir Henry hade en mängd papper att gå igenom
efter frukosten, och stunden befanns lämplig för min
utflykt. Efter en angenäm promenad på fyra eng. mil
längs hedens utkant, kom jag till en liten grå köping,
i vilken tvenne större byggningar — värdshuset och
doktor Mortimers bostad — reste sig högt över alla
de andra. Postmästaren — som tillika var byns eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
