- Project Runeberg -  Baskervilles hund /
111

(1912) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Utdrag ur doktor Watsons dagbok - XI. Främlingen på heden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Och var bodde han?

— Bland bråten på bergsluttningen — ni vet, de där
stenhyddorna, där fornfolket hållit till.

— Och hur fick han sin föda?

— Selden hade upptäckt, att han hade en pojke i
sin tjänst, som försåg honom med allt vad han
behövde. Förmodligen går pojken till Coombe Tracey och
köper det åt honom där.

— Det är bra, Barrymore. Kanhända skola vi en
annan gång tala vidare om saken.

*



ELFTE KAPITLET.

FRÄMLINGEN PÅ HEDEN.



Det utdrag i min dagbok, som bildade det
närmast föregående kapitlet har fört berättelsen fram till
den adertonde oktober, från vilken dag händelserna
började att snabbt närma sig sin förskräckliga avslutning.

Jag fick icke tillfälle att genast meddela baroneten
det som jag den föregående aftonen erfarit angående
fru Lyons, ty doktor Mortimer satt och spelade kort
med honom till sent inpå natten. Först vid frukosten
dagen därpå talade jag om det för honom och frågade,
om han ville följa med mig till Coombe Tracey. Till
en början ville han det gärna, men sedan kommo vi
överens om, att det nog var klokast, att jag for dit
ensam.

När jag anlände till Coombe Tracey tillsade jag
Perkins att sätta in hästarna och anställde förfrågningar
angående den dam besöket gällde. Utan svårighet fann
jag hennes bostad. Rummen lågo centralt och voro
väl möblerade. En tjänstflicka bad mig genast stiga
på, och när jag kom in i förmaket reste sig en dam
hastigt upp från sin skrivmaskin och vände sig med
ett vänligt leende emot mig. Hennes min förändrades,
då hon såg, att hon hade en främling framför sig.
Hon satte sig åter och frågade mig om mitt ärende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baskerhund/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free