Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Död på heden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angripa mina nerver. Men hur i all världen har du
kommit hit och vad har du haft för dig? Jag trodde,
att du var vid Baaker Street, upptagen av att söka
reda det där utpressningsmålet.
— Det var just det jag ville, att du skulle tro.
— Alltså begagnar du dig av min tjänst utan att
ha tillit till mig! utbrast jag med någon bitterhet.
Bättre trodde jag mig ha förtjänt av dig, Holmes.
— Min bäste Watson, i den här saken liksom i
många andra har du varit mig till ovärderligt gagn och
jag ber dig förlåta, om jag till en viss grad fört dig
bakom ljuset. Delvis gjorde jag det för din egen skull,
och det var instinkten om den fara du löpte, som för
mådde mig att själv resa hit och granska förhållandena.
— Men varför icke upplysa mig därom?
— Det hade icke varit till nytta för någon av oss
och kunde möjligen ha lett till min upptäckt. Du hade
kunnat vilja meddela mig något eller i ditt hjärtas
godhet förse mig med något, som bidragit till min
trevnad, och det hade varit att riskera för mycket. Jag
tog med mig Cartwright — du minns väl pysen på
expressbyrån? — och han har dragit försorg om att
jag fått vad jag behöft: en brödkaka och en ren krage.
Man kan reda sig med litet nog.
— Och mina rapporter ha varit av noll och intet
värde! Jag darrade på rösten vid tanken på den
omsorg och den stolthet varmed jag nedskrivit dem.
Holmes tog upp en pappersbunt ur fickan.
— Här har jag dina rapporter, min hedersbror och
nog äro de omsorgsfullt studerade. Tack vare
förträffliga anordningar, ha de blott blivit en dag fördröjda
på vägen. Jag kan inte annat än på det livligaste
vitsorda det nit och den klokhet du lagt i dagen i
ett ovanligt svårt fall.
— Och berätta mig nu, hur ditt besök hos fru
Laura Lyons utföll — det var inte svårt för mig att
gissa, att din färd till Coombe Tracey gällde henne,
ty hon är den enda person därstädes, som kunde vara
oss till nytta i denna sak. Om du inte rest i dag,
är det ofantligt troligt, att jag gjort det i morgon.
Solen hade gått ned, och skymning bredde sig
över heden. Luften blev kylig, och vi sökte värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
