- Project Runeberg -  Baskervilles hund /
142

(1912) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Näten fästas - XIV. Familjen Baskervilles hund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av de sällsammaste och mest upprörande brott, som
blivit begångna i våra dagar.

Kurirtåget från London brusade nu in på
stationen, och en liten senig man med något av bulldogg
i uttrycket lämnade hastigt en första klassens vagn.
Vi skakade hand med honom, och jag såg tydligt på
Lestrades sätt att betrakta min vän, att han nu lärt
att inse hans värde.

— Är det något märkvärdigt? frågade han.

— Det märkvärdigaste på många år, svarade
Holmes. Ännu återstår två timmar innan vi behöva tänka
på att begiva oss av. Vi kunna gärna använda dem
till att skaffa oss middag, och sedan, Lestrade, skola
vi laga så, att era lungor bli befriade från Londons
dimma genom att inandas Dartmoors friska aftonluft.
Jaså, har ni aldrig varit här förr? Då tror jag inte
att ni någonsin kommer att glömma ert första besök.

*



FJORTONDE KAPITLET.

FAMILJEN BASKERVILLES HUND.



En av Sherlock Holmes brister — om man nu
skall kalla det en brist — var hans stora obenägenhet
att fullt meddela någon annan varelse sina planer,
förrän stunden för deras utförande var kommen.
Delvis fann denna obenägenhet sin förklaring i hans
maktfullkomliga natur, som älskade att härska och att
överraska, delvis också i hans yrkesmässiga försiktighet,
som manade honom att ej överlämna något åt slumpen.
Resultatet var emellertid mycket prövande för dem,
som tjänstgjorde som hans ombud och medhjälpare.
Jag hade ofta lidit av det, men aldrig i högre grad
än under denna långa åktur i mörkret.

Vårt samtal besvärades av kuskens närhet i den
förhyrda wursten, så att vi nödgades tala om
likgiltiga ämnen, fastän vi befunno oss i den allra största
spänning. För mig kändes det som en verklig
lättnad efter detta onaturliga band på känslorna, då vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baskerhund/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free