Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung Erik och drottning Gunnhild kommo samma
afton till Atlön. Bård hade rustat till gille för dem.
Där skulle vara disablot.
Det var ett ypperligt gästabud, och dryckesvaror
väntade rikligt i hallen.
Konungen sporde, hvar Bård var — »jag ser honom
ingenstädes här.»
»Bård är ute och sörjer för sine gäster», svarade en
man.
»Hvilke äro de gästerne?» fortsatte kungen, »då
han låter sig slikt högviktigare vara än att hålla sig här
inne hos oss.»
Mannen sade honom, att Tore härses huskarlar
kommit dit.
»Gången strax efter dem», föll konungen in, »och
kallen dem hit in.»
Mannen lydde. Han sade dem konungens bud. Så
trädde de in i hallen.
Konung Erik tog glad emot Ölve och bad honom
sitta i högsätet gent emot sig, och följeslagarne böd han
sätta sig på samma bänk åt dörren till.
Egil fick platsen närmast Ölve.
Så bars öl fram.
Månge skålar gingo laget rundt, och skulle hornet
tömmas hvar gång.
Alt som kvällen led, vordo månge af Ölves följesmän
svårt rusige. Somlige spydde där inne i hallen, andre
raglade ut om dörren.
Men Bård bar själf ihängset i kring dryck åt dem.
Då han räkte hornet åt Ölve, tog Egil det och
drack det ut.
Bård menade, att han törstade mycket, gaf honom
strax fulla hornet åter och bad honom tömma det. Egil
tog mot det och kvad en visa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
