- Project Runeberg -  Egil Skalle-Grimssons saga. Från fornisländskan af A. U. Bååth /
92

(1883) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då Torolf mönstrade manskapet, voro Egil och
hans följe icke med. Det mörknade alt mer, och man
trodde sig ej kunna leta upp honom.

Egil hade med tolf man vandrat genom en annan
skog. Snart sågo de för sig vida slätter och bygder.
Ej långt borta låg en gård. De styrde dit.

När de kommit fram, sprungo de in i ett af husen.
Folk sågo de ej till. De togo alt löst gods, de träffade
på. Där voro många hus, så att det tog tid för dem.

Då de åter trädt ut och kommit ett stycke från
gården, stod mellan dem och skogen folk flockadt. Med
fart närmade man sig dem.

En hög skidgård gick från gården hän emot
skogsbrynet.

Egil befalde, att de andre skulle följa efter honom,
så att man ej måtte från alla håll tränga sig på dem.
De gjorde så. Främst gick Egil och sedan den ene så
nära vid den andre, att man ej kunde spränga ledet.

Kurerne anföllo dem hårdt, mest med spjutkast och
skott, men gåfvo sig ej i huggstrid.

Som Egil och hans män gingo fram längs
skidgården, sågo de med ens en annan sträcka sig fram från
sidan och inom kort sluta till. Där stodo de i hörnet
mellan bägge och kunde ej komma fram.

Kurerne välte sig där på dem, och somlige stungo
spjut och svärd genom skidgårdarne, andre kastade
kläder öfver deras vapen.

Egil och hans folk sårades. De grepos alle och
bundos. Sedan fördes de hän till gården.

Den ägdes af en mäktig och förmögen man. Han
hade en vuxen son.

De rådslogo om, hvad man skulle göra vid de
fångne. Bonden sade sig vara bäst till freds, om man
sloge i hjäl dem alle, en efter en.

Bondesonen menade, att det nu vore så nattmörkt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bauegil/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free