- Project Runeberg -  Egil Skalle-Grimssons saga. Från fornisländskan af A. U. Bååth /
228

(1883) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Torsten steg upp på klinten. Han var endast
väpnad med en liten yxa, den han höll i handen. Han
stötte till Trånd med skaftet och bad honom vakna.
Han sprang hurtigt upp och grep om sin yxa med bägge
händer, svängde den och sporde, hvad Torsten ville.

»Jag vill säga dig», sade han, »att jag äger denna
jorden, men ert gräsbete är på andra sidan bäcken. Är
det ej underligt, att du icke känner till ägoskälet här.»

»Det synes mig föga viktigt, hvems jorden är»,
svarade Trånd; »jag låter nöten vara, där de trifvas
bäst.»

»Jag skulle dock tro», sade Torsten, »att jag själf,
och ej Stenars trälar, hade att råda öfver min mark.»

Trånd genmälte:

»Mycket oslugare är du, Torsten, än jag trodde,
då du här vedervågar din värdighet och vill hafva dig
nattläger under min yxa. Skulle jag mena, att jag väl
har din styrka tvefaldt; mod har jag nog, och därtill är
jag bättre väpnad än du.»

»Slikt skall dock ej skrämma mig», sade Torsten,
»i fall du ej håller dig undan från mina ängar, och
väntar jag, att så stor varder skilnaden mellan mitt och ditt
öde, som min och Stenars rätt är olika.»

»Nu skall du se, Torsten», svarade han, »om jag
något rädes ditt hot.»

Han satte sig ned och band sin sko.

Men Torsten lyfte yxan hårdt upp och högg den
i hans hals, så att hufvudet föll ned på bröstet.

Sedan täkte han öfver liket med stenar och gick
hem till Borg.

Den dagen vände Stenars boskap sig sent mot
hemmet. När det såg ut, som den ej längre kunde
väntas, tog Stenar sin häst och sadlade den. I full
vapenrustning red han till Borg. Han träffade på
gården en man, den han sporde, hvar Torsten höll sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bauegil/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free