Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 1. Åke och Palne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan led det ej lång tid, förrän äfven Torvar vardt krank
och gick hädan.
All qvarlåtenskapen tillföll Åke och Palne. De togo den
ock under sig.
Fjolne sporde sine bröder, hvad de tillärnade honom af arfvet
efter fadern Toke. Det var en ansenlig rikedom, de ärft, både
jordar och lösören.
Bröderne gåfvo det svaret, att en tredjedel af lösörena skulle
de afstå men alls ingen af jordarna. Fjolne kräfde då tredjedelen
af all förmögenheten, såsom om han varit sann arftagare; men
bröderne förklarade, att de ej ville gifva honom mera än hvad
de bjudit.
Han vardt mycket missnöjd med att icke få samma
arfslott som sine bröder, och han menade, att han nog någon gång
skulle stå dem emot.
Dermed for han med det gods, han fått.
Han drog till konung Harald Gormsson och vardt hans
handgångne man och rådgifvare.
Fjolne var klok, rådig och ondskefull, och konungen var icke
djupsinnig.
Snart belackade Fjolne inför honom sin broder Åke.
Ingen, som icke bar furstligt namn, var i Danmark vid denna
tid ansenligare man än Åke Tokesson.
Hvarje sommar låg han i härnad, och nästan alltid vann han
seger. Han var vettig och vänsäll; och månge gåfvo sig till
honom, när konungen syntes dem hård.
Fjolne sade konung Harald, att han ingalunda ensam komme
att hållas för konung i Danmark, så länge Åke vore i lifvet. Han
ordade härom så länge för kungen, att dennes stämning emot
Åke till sist ej vardt så ofarlig.
Åke fann alltid ett fredligt tillhåll och god vänskap hos jarl
Ottar i Götland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
