Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 2. Palnatoke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Palnatoke lade med sina skepp till vid Bretlands kust och
ärnade nu härja i jarlens rike. När Stemne och hans dotter sport
detta, vordo de, på hennes fosterfader Björn bretskes inrådan,
öfverens om, att Palnatoke skulle bjudas hem till ett gästabud,
så vida han ville hafva ett fredligt tillhåll i landet och icke
sköfla der.
Inbjudningen täcktes Palnatoke, och han drog med allt sitt
folk åstad till gillet. När han der satt, såg han jarlens vackra
dotter, och han bad öppet om hennes hand. Jarlen gaf lätt med
sig, och qvinnan vardt honom lofvad.
Så blef hon Palnatokes fästmö, men länge satt hon ej som
sådan, ty deras bröllop dracks vid samma gästabud.
Med henne fick han ock jarls namn och hälften af Stemnes
rike; han hade att taga emot det helt och hållet, när jarlens
dagar ändats, ty Ålof var dennes enda barn.
Palnatoke stannade i Bretland den sommaren ut och
vintern med.
När det vårades, gaf han tillkänna, att han ärnade vända
hem till Danmark. Innan han for, kallade han till sig Björn bretske
och förtrodde honom styrelsen öfver sitt rike i Bretland, till
dess han sjelf återkomme. Derefter drog han bort med husfrun
Ålof. Färden vardt god, och de kommo hem till Fyn i Danmark.
Palnatoke förblef hemma någon tid och gälde nu mera, näst
konung Harald, för den störste och mest frejdade mannen i hela
Danmark.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
