Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 5. Sven och Palnatoke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven ämnade nu heller icke dröja längre med sin faders
graföl, ty på det skulle han dräpa Palnatoke.
Han sände någre män till honom med helsning, att han
skulle komma och dricka Haralds arföl tillsamman med alle de
fynbor, han ville taga med sig.
När sändebuden fört fram sitt ärende, svarade han dem, att
han ej kunde gästa det gillet, enär han sport den nyheten, att
hans frände jarl Stemne dött i Bretland: han vore nödd att draga
dit, ty han egde allt riket efter honom.
Männen vände åter till konungen och sade honom svaret.
Gästabudet vardt om intet, ty kungen ville, att Palnatoke skulle
vid det vara tillstädes.
Innan denne for hemifrån, bjöd han sin son Åke stanna
qvar i landet och egna det sin bästa omvårdnad, medan han
sjelf var borta. Det gjorde också Åke.
Palnatoke drog med några skepp till Bretland och tog emot
hela det rike, hans svärfader Stemne rådt öfver.
Vid sommartiden skickade konung Sven åter budskap till
honom, att han skulle komma till gästabudet med så stort följe,
det honom lyste Palnatoke bjöd kungen tack för inbjudningen.
»Dock är det så», sade han, »att en krankhet tynger mig,
hvadan jag icke tror mig duglig till färden. Dertill kommer, att
jag har så mycket att här i riket ombestyra, att jag ock för den
skull ej kan resa.»
Sändemännen gåfvo sig hem och sade konungen, hvad han
svarat.
Men så snart de dragit bort, gick all sjukdomen från
Palnatoke.
Konung Sven lät åter inställa grafölet. När nästa sommar
var ute, kunde han icke längre skjuta upp det.
Fjolne gaf sig då i samtal med honom.
»Herre», sade han, »nu kunnen I förnimma, att jag talat sant
om det slut, eder faders lif fick — för den skull vill Palnatoke icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
