Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 5. Sven och Palnatoke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du, Palnatoke!» utbrast konung Sven, »hvarest var det, du
sista gången skildes från den pilen?»
»Ofta har jag fogat mig efter dig», genmälte Palnatoke; »är
du derför hågad att erhålla mitt svar hellre inför en ansenlig
skara män än inför få, och tyckes dig detta vara en större
heder, så skall jag äfven nu göra dig till viljes. Sista gången, jag
skildes från denna pil, låg den på bågsträngen — det var, innan
jag sköt den in i din faders bak, och den tog hans lif!»
Då ropade konung Sven:
»Stån upp med fart, alle män! Gripen Palnatoke och hans
följe, dräpen dem alle, ty nu är det ute med vår vänskap!»
Det vardt just icke lugnt derinne i hallen.
Palnatoke drog sitt svärd och sprang på Fjolne, högg honom
i hufvudet och klöf det helt ned i hals och skuldror.
»Oftare skall du ej missfirma mig inför konungen», sade han.
Han vände sig till Sven:
»Icke är det dig förunnadt att taga hämd på mig. Med din
fader hade jag i lång tid fördragsamhet, och dig har jag gjort,
hvad godt jag kunnat!»
Så vänligt voro alla gästerna stämde emot honom, att ingen
ville lyfta sitt svärd.
Han kom med hela sin flock ut ur hallen; blott en af Björn
bretskes män blef qvar.
Derute mönstrade de sitt folk. Björn sade, att en man
saknades.
»Mindre förlust var väl icke att vänta», svarade Palnatoke,
»skyndom ned till skeppen!»
»Ej skulle du så der ränna din väg», återtog Björn, »om du
varit i mitt ställe, och mannen varit din. Jag ärnar icke löpa
min kos.»
Han vände om och gick in i hallen. Der voro konungens
kämpar sysselsatte med att kasta britten öfver sina hufvud, och
de hade redan nästan slitit honom sönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
