- Project Runeberg -  Från vikingatiden. Ny följd fornnordiska sagor /
48

(1888) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JOMSVIKINGARNES SAGA - 8. Vesetes söner komma till Jomsborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig femtio skepp. Jarl Harald, som ej hade lång väg att fara, kom med tjugo. Vesete infann sig med blott fem skepp. Hans
söner syntes icke till.

Han slog upp sina tält nära stranden af det sund, som stryker
förbi tingsstället. Jarl Harald hade tältat något längre upp i land.
Emellan dem lägrade konungen sig.

Hän emot aftonen såg man tio skepp styra ifrån jarl Haralds
hem fram emot tingsplatsen. De lades för ankar, och anförarne gingo med sitt manskap i land.

De skredo upp till tinget. Det var Vesetes söner.

Bue digre var präktigt klädd, ty han bar Harald jarls
högtidskläder, de der voro smyckade med tjugo marker gull. På hufvudet hade han jarlens hatt med tio marker gull i toppen.

Han hade ock tagit tvenne kistor ifrån jarlen; i hvarje af
dem lågo tusen marker gull.

I fylkad flock drogo Bue och brodern Sigurd fullrustade fram
på tinget.

Bue tog till orda:

»Om du, jarl Harald, känner något till dessa klenoder, som du här ser skina på oss, så är det mitt råd, att du utan feghet söker få dem tillbaka — i fall du djerfves, och någon käckhet finnes i dig! Länge har du blåst upp dig emot oss fränder; nu är jag redo att slåss med dig, om du eger något mansmod.»

Konung Sven hörde Bues ord och fann, att han ej hölle
uppe sin värdighet, ifall det tillätes att blifva strid.

Han trädde fram emellan dem. Nu kunde de ej drabba
tillsamman.

Till sist fingo båda parterna nöja sig med att låta konungen
skipa dom.

Dock framstälde Bue det förlikningsvilkoret, att han aldrig
skulle lemna ifrån sig jarlens gullkistor. Och har man sagt, att han verkligen tyckes hafva genomdrifvit detta.

Konungen sade fram fredsförslaget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baufrvikny/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free