- Project Runeberg -  Från vikingatiden. Ny följd fornnordiska sagor /
191

(1888) [MARC] Translator: Albert Ulrik Bååth With: Jenny Nyström-Stoopendaal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en stor bergmur, Midgård, med hvilket namn äfven det inneslutna
området betecknas. Utanför Midgård var Jettehem, som i synnerhet
åt öster och norr ansågs vara befolkadt af jettar och troll. Senare
började man att tänka sig Jettehem beläget på de stora slätterna
omkring Hvita hafvet och i synnerhet vid trakten omkring Dvina.

Jomsborg anlades, såsom sagan berättar, på Harald blåtands
tid (940—omkr. 990) af Palnatoke. Sedan jomsvikingarnes makt
blifvit bruten i slaget i Hjörungavåg, förlorade visserligen
Jomsborg det mesta af sin betydenhet men omtalas äfven senare såsom
en oberoende fästning, till dess den blifvit intagen af Magnus den
gode (1042—47). Under danskarnes senare tåg till Venden nämnes
J. ofta och kallas Julinum hos Saxo grammaticus. Enligt Saxos
beskrifning synes Jomsborg l. Julinum hafva legat på sydöstra sidan
af ön Vollin i Pommern. I svenska historien är J. kändt derigenom,
att det en gång blef intaget af Styrbjörn den starke.

»Lad vardt boren med dart och svärd» o. s. v., s. 175.
Ursprungligen hafva strofens ord utan tvifvel fattats i bokstaflig
bemärkelse, ty det, att en hjelte kommer fullväpnad till verlden, är något,
som alldeles stämmer öfver ens med den mytisk-heroiska sagans hela
anda. De prosaiska orden, som föregå strofen, röja derför en senare
uppfattning. —

När Gissur låter frillosonen Lad höra, s. 179, att han satt på
en hög, medan hans ädelborne broder tillträdde sitt arf, så är kärnan
i hans smädelse den, att L. då var herde och vaktade boskap. Ty
det heter ständigt i forndikterna, att herden sitter på en hög med
boskapen ikring sig, och den ene kämpen utskämmer ofta den
andre med förklaringen, att han är en herde, som vaktar fän; hvilket
åter var en trälsyssla.

Lyftingen utgjordes af ett upphöjdt golf i fartygets akter.

Länderman. I Norge kallades ursprungligen den man herse,
som rådde öfver ett härad. Hersen hade från början en sjelfständig
ställning. Då han sedermera blef en konungens man, bar han
vanligen namnet länderman, konungens länstagare. Snorre säger i sin
Edda, att den man, som i Norge kallas herse eller länderman,
benämnes i Saxland — Tyskland — grefve och i England baron.
Som dennes pligt framhåller Snorre domarverksamheten inom häradet
och värnet mot yttre fiender.

Näsgås, detta gåtans uttryck för and, s. 169, har naturligtvis
sin grund i andens egendomliga breda näbb.

Schackspelet benämnes i texten »konung Itreks tafvel» (tafl
J́treks konungs
). Itrek, som är namnet på den ena kungen i
schackspelet, betyder troligtvis ursprungligen en »herrlig höfding» och synes
hafva varit Odens namn. Den andra kungen i spelet kallas Andaðr,
antagligen ett jettenamn. Dessa benämningar på schackspelets
konungar tyckas visa, att man låtit schackbrickorna föreställa åsernas och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 1 09:29:44 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baufrvikny/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free