- Project Runeberg -  Marit Vallkulla. Dikt från Dalarne på 1600-talet /
16

(1887) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man samlas i spridda grupper
på furuomskuggad kyrkogård
bland gräsbevuxna grafvar
och en och annan lutande vård.
Att komma i tide man gjort sin flit,
från fjärran byar man hunnit hit.

Vid skuggande kyrkostapeln
kring kärror med bjärta täcken på
man står och betraktar de magra
hästar, som bundna vid skaklarne stå.
Än strömmar folk emot kyrkan upp
och stannar här ute, grupp vid grupp.

Och karlar i vida hattar,
i sämskskinnsbyxor och höga skor
betänksamt och sakta språka
om hvad dem rörer som sockenbor;
i söndags hördes kungörelsen klart:
sin tionde prosten vill hafva snart!

I år som i fjor man töfvat
att honom lämna hans vederlag;
man månde det senast gälda
till fullo nästa Allhelgonadag;
och blir det ej gifvet rätt i år,
då varder länsman för visso svår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baumarit/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free