Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är, som hon skyddes af alla;
i hemmet är kallt och grått,
ej nässelkål och agnbröd
mer smaka henne godt.
Hon darrar af lönlig oro.
Där borta hon skönjer grant
det rodnande skenet från
kolarkojan vid älfvens brant.
Hon känner röken af prostens
mila, som dag och natt
Erker skall vaka öfver,
så elden ej får den fatt.
Dess mörka massa hvilar
i tallarnes skymning lugn.
I kojan in hon stiger:
han sitter vid värmande ugn,
han stirrar i knastrande elden
och rör i bränderna smått,
så sotiga anletet skiner,
han åt henne nickar blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
