- Project Runeberg -  Marit Vallkulla. Dikt från Dalarne på 1600-talet /
69

(1887) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Väggarnes skrumpna torfvor
flamma i dunkel glöd;
på britsen, med mossa bäddad,
hon sätter sig rank och röd.

Det är henne, som omsider
hon vunnit sin sökta ro
här hos den ende, till hvilken
hon kan sig godt förtro.

I hennes djupblå ögon
börjar det glimma gladt;
han säger sakta: »jag sköt pä
en trollfru förliden natt.»

»När hit jag mig gaf att kola,
mig prosten räkte det där.»
Han pekar på ett gammalt
och rostigt krigsgevär.

»Nu höfves det bly och vapen,
sad’ prosten, i denna tid,
då man mot fanen och trollen
skall gå i öppen strid.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baumarit/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free