- Project Runeberg -  Marit Vallkulla. Dikt från Dalarne på 1600-talet /
119

(1887) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kung Carl så helt käkt bedyrar.
På stolen i djupa
fönsternischen han satt sig ner.
I gryningens bleka dager
står Haqvin Spegel,
med vemod i dragen på kungen han ser.

I blåa, knäpta rocken
och höga stöflar
kung Carl sin bössa i handen har.
Så sorglöst är hans unga
och friska anlet
med röda kinder och panna klar.

Hans biktfar till orda tager:
»här inne i riket
så mången fiende finnes ändå
att nappas med och möta
i tysta fäjder
och segrande slutligen nederslå.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baumarit/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free