- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
14

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De gjorde, såsom konungen befallde, och alla blefvo de
raske män, väl förfarne i idrotter.

Sedan satt konung Harald i stillhet inomlands; och god
var friden och äringen.

*



Jarlen och tjänstekvinnan.



När Orkenöarnas härskare, Ragnvald jarl, en höst
återvände till sitt rike efter ett besök i Norge, råkade han med
sina män ut fór en svår storm. Vid nattetid fingo de
emellertid land i sikte, fastän det var mycket mörkt.

Med stor möda och förlust af åtskilligt gods kommo de
till sist alla i land. Och Ragnvald jarl var då så glad, att
han vände allt i skämt och kvad nästan vid hvarje ord en
visa. Ty jarlen var en god skald.

De befunno sig på Hjaltland, och snart togos de väl emot
i en bondegård.

Man blef glad öfver att se jarlen, och när man sporde
honom om hans färd, kvad han strax en visa, som gladt
skildrade den.

Då husfrun bar till honom en pälskappa att därmed
värma sig, tackade han med ett artigt kväde.

Stora eldar blefvo å golfvet tända, och jarlen och hans
följeslagare värmde sig godt vid dem. Då kom en
tjänstekvinna in vid namn Åsa, som tvättat därute deras vid
landningen nedsölade kläder.

Hon skalf i kroppen, och tänderna klapprade i hennes
mun, så att man icke förstod, hvad hon sade.

Men jarl Ragnvald förklarade sig kunna tyda hennes tal
och han kvad:

“Vid elden jag ser eder dåsa
— atatata[1] — jag Åsa,
af kölden måste jag spritta,
hvar — hutututu[2] — skall jag sitta?“


*



[1] Målar tändernas klapprande.
[2] Målar tändernas klapprande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:53:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baunordman/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free